Inlärning och träning

Många som hör av sig till mig och vill ha shiba undrar över shibans användningsområden och om shiban går att träna respektive är ren sällskapshund.

Shiban är en självständigt jagande jakthund i grunden. Det måste man komma ihåg. Den ska jaga vilt. Söka ut självständigt och stöta upp viltet. Jaga iväg det och sedan komma tillbaka till föraren.

Det är den självständigheten vi har att tampas med när vi ska lära hunden olika saker. Shiban är en varför-hund. Den ska inte gå och stirra på dig hela dagarna för att få veta vad den ska göra. Den ska fatta egna beslut. Vill du något undrar den varför? Vad ska det leda till?

Shiban tycker om att ha roligt. Digit span d v s förmåga till fokus och koncentration är kort. Långt nog för att träna korta pass och med variation. På hundens villkor. Vill den inte så vill den inte. Vill den så vill den.

Roligt för en shiba är grenar som Nosework och Rally. Bäst av allt är viltspår. Freestyle. I USA använder man shibor i lure coursing och andra jaktgrenar som att leta råttor i burar.

En shiba kan mycket väl bli duktig på lydnad och andra traditionella hundsporter men det handlar helt om hur föraren lär in momenten. Jag har själv tränat hund bruks apell spår. Det finns en balans mellan hur länge och hur kort man tränar.

Jag brukar säga att mina hundar är arbetande shibor. Någon bad om exempel. Den första shiba som erövrade meriter i rally var min uppfödning. Den färskaste är Akimo, vars matte Sabina Anjert tävlar honom i många olika grenar – både agility, Fresstyle, Nosework och utställning förstås – har jag glömt något Sabina? Vi har Teddy som ständigt hänger med matte på alla möjliga kurser även om matte inte gillar att tävla. Man gör ju som man vill med sin hund. För mig är sorgen och ontimagen på mig en hund som aldrig får gå kurser och där jag under hundens första levnadsår får ständiga klagomål på att hunden är jobbig och svår att hantera. Efter ett par år ger hunden upp och klagomålen minskar. Ett bortkastat liv.

Att bli världsmästare är inte grejen för shiban. Men den vill ha roligt. Det ska hända saker och dit hör att få lära sig olika saker.

Något annat som kommer i första hand är motion. Shiban måste motioneras. Mycket. Självklart finns det även här hundar som nöjer sig med att bli soffhundar. Efter några år har den förlorat hoppet och blivit en fet shiba utan muskler – feta shibor är det värsta och sorgligaste som finns att se.

Shibor ska vara fräscha och pigga och är det långt upp i åren.

Ja. Mina hundar är arbetande. Dom vill lära sig saker. Du måste börja med valpen och lära den att det är roligt att samarbeta och att det lönar sig. Annars sysselsätter den sig så gärna själv!

Här ett uppskattat blogg-inlägg från Sabina:

Att uppfostra hund

3 reaktioner på ”Inlärning och träning”

  1. Bra, informativt och viktigt inlägg, både från dig och Sabina.

    Finns det någon i Sverige som jagar med sin Shiba idag?

    1. Ja absolut och efter mina linjer. Sen är det jägaren det handlar om och inte bara hunden. Hunden ska ju jagas in.

      Men fler jagar med shiban i Norge än i Sverige. Och fler jagar i Norden än i Japan.

      Sen går ränderna inte ur zebran – så oavsett om hunden jagas med eller inte så är det en jakthund. Det avlar man inte bort i brådrasket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

12 + 5 =

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.