Vaknar till hällande ösregn. Regnet står verkligen som spön i backen!
SÅ SKÖNT! En dag att inte behöva göra något. Bara se på film. Läsa. Ett besök har vi på förmiddagen. Annars – ingenting….. Ingenting.
Precis vad jag önskar mig. Precis.
Hundarna tycker likadant. Även de unga – se Lara på bilden ovan. “Gå å lägg dig igen matte jag sover….”
….vräker ner… Vilket oväder!
Sicken tur att man kan kura ihop sig under en yllefilt och slipper gå ut!
I morgon blir jag 4 veckor så idag fick jag starta nästa steg i utvecklingen och flytta ner till köket!
Jag är en cool valp så jag tar det med ro och sover en stund på saken… 🙂
Köpte ytterfile för att ge till hundarna. Smakade på en bit – och tänkte först slänga det….
Så salt! Det som ser ut som en fin ytterfile är i själva verket nästan oätbart. Från början. Ska koka resten till hundarna.
Sicken tur att man äter växtbaserat…..
Nu har jag ägnat 3 fruktlösa timmar åt att åka runt och försöka hitta en spårsele till Mimi. Värdelöst! De modeller som fanns skulle hon alltid ha någon satans mellanstorlek i som inte fanns.
Kraven på en spårsele är inte så stora – den ska vara lätt att snabbt ta av och på och den ska inte sitta åt eller skava eller störa hunden när den jobbar. Det ska inte sitta en rem tvärsöver bogarna som påverkar frambensrörelsena.
Kraven på en promenadsele är egentligen ännu större eftersom den ska sitta på många timmar varje dag. En spårsele ska hunden ha så kort tid.
Men jag fick ge upp! Det fanns INGEN som passade.
Återstår att försöka lära henne använda Pärlans nome-sele. Jag är inte helt nöjd med den heller men den stör i vilket fall inte hunden när den arbetar.
Arg frustrerad och trött över bortkastade timmar! Sista affären är nu Sharpman. Men deras utbud av selar är inte så stort vill jag minnas. Dessutom har alla affärer samma sorter…. 🙁 🙁 🙁
Grattis älskade Taizan 13 år idag! 💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖💖
Tidig morgontur på cykel. Hundarna trötta och avslappnade.
Nu blir det ingen cykel på några dagar. Vi brukar åka över golfbanan och nu ska der bli tävlingar där över helgen.
I stället får det bli skogen. Ska plocka fram lite blod och lägga spår. Det får bli till Mimi och Pärlan den här gången. De andra får gå personspår.
Ska bli spännande att se, hur Mimi löser det! Måste hitta en bra spårsele till Mimi först bara. Den som Pärlan använder vill inte Mimi eller Lara ha. Kanske ett projekt för i eftermiddag? Så kan jag köpa Mush till valpen också.
Mimi kom med på kurs i viltspår i september!
Lånar en bild på Ben. Så vackra cremefärgade shibor är!
När shiban kom till Sverige var ju creme en godkänd färg. Beni My-Lou hette en dotter till Lilla My, den allra första shiban som kom till Sverige. Lilla My var en makalös, röd liten tik! Jag älskade henne! Så där fantastiskt dynamisk i personligheten. My-Lou var likadan. Hon bara STOG stilla och såg ut så gick andra hundar omvägar. 🙂 Det bara gnistrade om henne.
Shibor av den rätta kalibern glömmer man aldrig. När man har haft turen att träffa på en. Den fångar en i både utseende och utstrålning. Sen är den sorten inte så enkel för folk att ha – det kräver både bestämdhet och fingertoppskänsla. En sådan hund måste man både respektera och behandla med respekt.