Tycker inte om när jag har extra saker att göra förutom ta hand om hundarna. Men det är ju inte ofta det händer så ibland får hundarna stå ut.

Ikväll ska Maru köras upp till Viktor och provbo ett par dagar.

Lilla hjärtehunden. Han har börjat vilja komma upp i soffan på kvällarna när jag tittar på TV. I går fick jag honom att ligga på min mage så länge att han somnade. Det var första gången.

Det tar tid att “utbilda” hundar uppvuxna på det sätt som kenbelhundar i Japan är, till vårt västerländska sätt att ha hund. Och ställa krav på hund.

Ord som underkastelse och att förstå sig på människor finns inte riktigt för sådana dom Maru. Försiktigt får man arbeta med att få honom att relatera och att förstå. Han är analfabet när det kommer till människor. Han försöker alltid göra sitt bästa. Men det är inte alltid han förstår. Numera ligger han nästan alltid vid mina fötter så han börjar äntligen fästa sig och förstå att jag är en viktig varelse. Han kom i mitten av december förra året så det har tagit sin tid.