Bebisarna

Goare bebisar är svårt att hitta! Så tillgivna. Kryper gärna upp i knät. Att bli glädjehälsad på av en knubbig tjockis överstiger allt annat i världen!

Förutom jobbar på med avvänjningen har bebisarna fått halsband på sig – bildbevis kommer!

Varje dag får dom komma upp på ett bord – träning för eventuell utställning, veterinär etc.

Komma när matte ropar och gå in och ut genom dörrar är annat som vi övar på.

Det är mycket man ska kunna när man flyttar!

Allt är roligt för dessa små. Ingenting skrämmer. Otroligt trevlig mentalitet!

Cykel

I går kväll tog jag först en promenad med alla och sedan cykeln för de i gänget som kan springa bredvid cykeln – det går ju inte att ha hundar lösa just den här årstiden. Vi cyklade 8 km.

Det hjälpte! – lugnet lade sig i flocken…

Kändes som att det var skönt för de som fick röra extra på sig. Ska försöka cykla åtminstone 3 ggr/v fr o m nu.

Jösses…

I say no more…

Förstår inte vilken hysteri som har drabbat flocken. Vem är det som upprätthåller allt detta? Det skälls, ylas, leks – ja det kanske låter trevligt men det är för mycket!

Promenaderna blir svinjobbiga. Det ska kastas, dras hejdlöst i koppel, det ska lekas i koppel och man ska jaga fåglar m m.

Fr o m nu åker Zelda på en Meztiso-sele för hon är helt hemsk på att dra i koppel. Man MÅSTE inte kasta sig helt hysteriskt 1 km bort – bara för att kissa! Lara härmar henne och stackars Taizan som går på samma sida blir helt förskräckt över allt liv och härj som blir.

Vi är ute och går 3-4 timmar/dag så jag förstår bara inte detta! Zelda är dessutom ute mycket med barnen i trädgården och Mimi och Lara leker också där.

Jag kommer hem från varenda promenad genomsvettig arg och trött! 🙁

High life!

Ikväll är det high life på Sutamuroku!

Alla hundar plus katter leker i en stor hög – inklusive 3 valpar! 🙂

Dom små är redan så duktiga och språksäkra att dom läser de vuxnas signaler.

BOY leker hanhundsaktigt – och dom små kastar sig omkull bara han visar sig!  Boy bli förvånad över den effekten och jag blir full i skratt av hans uppsyn…. – men han finner sig genast när han får beröm av matte….

Zelda går fram till Lara och markerar ”SKÖT DIG ” säger hon och svaret blir positivt för sedan vänder hon ryggen till.

Taizan flyr fältet.

Resten busar! Snart sängdags för dom små….

E-pojken

1T0A9853

1T0A9873

1T0A9901

Kände att den här pojken blev lite förfördelad i bildmaterialet från helgen!

Orsaken är, att han endera står på ens fötter eller går omkring helt ensam och för sig själv… 🙂 Kameran får jobba lite för att hitta honom liksom!