En tur till Vadstena och Morrhåret gav resultat – egentillverkad sele, ställbar i alla led. Trycker inte på bogbladen som så många andra selar. Skaver inte under armarna. Stör inte bogarnas rörelser. Fladdrar Inte någonstans. Enda jag inte gillar är ringarna på sidan, men det har med estetik och inte passform att göra. Kanonsele! Kan användas som cykelsele också. Eller inte-dra-sele. Men för oss är det en spårsele.
Mimi tycker den är helt ok!
Sedan i går. Hela natten.
Fortfarande.
Det blir tråkig morgonrastning.
Men den lilla Trollungen är inte så där jättebekymrad över regnet. Hon går ändå ut och kissar och bajsar så duktigt. I går kväll fick hon komma in och sitta inuti en yllefilt sen. Hon måste hållas varm. Valppäls bara suger åt sig väta.
Hon blev lite förvånad först. Men sen ville hon ner. Knata runt en stund och sedan in till mamma.
Mamma Prinsessan är inte en hund man umgås med, det har t o m Mimi insett. Komma fram och hälsa är det inte tal om. Alla håller sig undan Prinsessan. Hon gör inget. Men hon pratar med ögonen och har respekt med sig.