1 lit vatten och rejält med riven eller hackad ingefära.
Koka försiktigt på svag värme.
Låt stå och svalna av. Sila bort ingefäran. Ha i färskpressad citron och även honung om du vill. Förvara i kylen och ta en drink varje morgon innan frukosten.
Ingefära är en otroligt potent växt – anti-inflammatiskt, bra för hjärta och leder etc etc….
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 färsk, röd peppar
färsk ingefära
curry
kanel
gurkmeja
spiskummin
koriander
1 paket krossade tomater
1 burk kokosgrädde
2 dl vatten
3 dl linser
Salt, peppar
Olja att steka i
Stek löken plus den röda pepparn i lite olja så det blir mjukt. Sedan i med resten och låt
det puttra tills linserna är mjuka. Mer vatten så blir det linssoppa i stället för gryta.
Så gott! Och nyttigt.
Severa med gröna blad t ex bladspenat eller grönkål.
Vi har gått en hel km. I skogen. Längsta som vi har gått på en hel vecka. Anar ni hur kul det är när det kommer förb… harar…som skuttar framför en och sätter sig och väntar 50 meter framför..? Då längtar jag efter Teddy Bear Brown! Hararnas fiende nr 1. Matte vet vad jag menar.
Tassen är så mycket bättre på Boy men fortfarande lite öm av och till. Men inte mycket. Örat putsat på. Med fara för mattes liv och hjärtslag hos hunden.
Nu äter vi frukost och tittar på Seinfeld. Jag älskar Seinfeld….
Tända ljus.
Min rygg – inte fullt lika inflammerad men fortfarande väldigt ont. Blir soffläge idag också.
Boy har fått en fullständigt hemsk öroninflammation på ena örat av att ha tratt så länge. Veterinären igen på måndag. Om Boy var sur när tassen skulle behandlas så är det INGENTING mot för när ett blodigt sårigt inneröra ska göras rent. Jodopaxen har kommit fram ur skåpet, det gamla hederliga. Tycker örat är lite bättre nu till kvällen. I morse skrek Boy så högt att Mimi och Lara gick och gömde sig. Så ont gjorde det. Och så upprörd var han.
Mattes ryggonda ger sig inte. Igår kväll när jag var ute med hundarna skrek jag så högt för varje steg jag tog att ett barn som jag mötte blev rädd för mig. Då försökte jag ändå vara tyst när vi möttes….
Så idag har det varit soffläge. Matte är riktigt riktigt trött fortfarande efter influensan och hostan ger sig inte.
har Animails servrar packat ihop. Men nu har jag skickat SMS och sagt att nu handlar jag inte hos dom fler gånger.
Det var länge sen sist eftersom dom tagit längre och längre tid på sig genom åren. Förr fick man alltid maten några dagar senare. Nu vet man aldrig och nu har jag beställt färdigt från det där stället! 🙁 🙁 🙁
Före jul köpte jag på mig ett par säckar Brit care spannmålsfria. Som alla hundar älskar utom Boy. Han vet nog bäst vad han behöver så nu står han på enbart färskfoder. Vilket han älskar.
Men kattmaten började ta slut så jag passade på att beställa Acana till både hund och katt från Animail. Det var förra torsdagen. Dom har inte ens skickat det från lagret än. En dryg vecka senare.
Fick ett annat erbjudande om billig kattsand. Halva priset. Och leverans efter 1-2 dagar. Det lät väl bra? Då kunde jag köpa en mindre påse Brit till katterna bara för att prova om dom gillade det – och för att ha kattmat hemma tills Animail behagade skicka det beställda. Att Posten skulle sköta hemleverans utan kvitto undvek jag noga. Posten litar jag inte på. Alls. Nej då hämtar jag hellre på ICA.
1 vecka senare – är jag fortfarande utan kattmat. Och kattsand.
Så nu får jag i vilket fall åka och handla ännu mer kattmat för nu har jag bara en lite näve kvar.
Ja, i Kolmården. Är ju på tapeten igen. Jag besökte vargarna vid ett tillfälle för en del år sedan.
Jag var otroligt förvånad över hur ovarsamt personalen lät besökarna handskas med vargarna.
Minns hur en man hittade ett ben som han började leka med – jag såg benet först och reagerade med att backa därifrån så fort jag kunde.
Herregud – jag skulle liksom inte ens gå in i en hundflock och börja lattja med ett åtråvärt ben…..
Ha dragkamp och leka…. Men det lät man den här korkade mannen göra i varg flocken.
Även om vargarna umgåtts med människor sedan valpben och är uppfödda av människor så måste det vara som med shibor – det vilda finns kvar i hjärtat. Alldeles oavsett. Man måste ha respekt. För det.
Han bryr sig inte om att jag tvättar tassen längre och slickar inte. I alla fall inte under de stunder jag har honom utan tratt när jag kan hålla uppsikt – och precis när jag skriver detta slickar han förstås. Tratten på!
Sade jag att han skrämde den unga kvinnliga veterinären? Han svor så dant åt henne att hon blev rädd…
Måste skratta lite faktiskt.
Vår favorit veterinär Tobias svär han aldrig åt. Då bara gråter han. Som en bebis.
Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!