En gammal bild. Två älskade hundar – Akiko och Taizan.
Akiko var Taizans stora stöd. När hon gick bort blev Tai mycket deprimerad. Länge. Jag kände ofta av Akiko efter att hon gått. Under många år. Ända tills Taizan också gick. Jag tror hon väntade på honom.
Akiko var en mycket speciell hund. Hon tog alla svårigheter med högburet huvud och obändig livsglädje. Min Kicks. Saknad.
sådan fin text om två fina vänner.
Känner igen Hana i beskrivningen med hur hon tar lite jobbiga saker och livsglädjen.
Jag täffade tyvärr aldrig Umai eller Akiko. Men Taizan… ååååå