Att gå ett 17 timmar gammalt spår i risig snustorr och nerhuggen skog i värmen gick inte. Pärlan klarade hela spåret och alla svårigheter utom de sista 2 sträckorna. Då orkade hon inte mer. Hon gjorde sitt bästa och mer kan man inte begära.
Här sitter vi på väg hem och firar med kall korv och macka till Pärlan och kaffe till matte.
Nu får vi åka hem och anmäla oss till fler prov.
men nog är hon extra-söt på den bilden!