Den här veckan har jag slarvat med att ge ben i 1 mål. Snacka om tuggbehov! Här ryker vanliga små bruna ben av råhud med. Darina tittar på och fattar ingenting. Hon tuggar på nästan allt hela tiden. Men dom där råhudsbenen förstår hon sig inte på.
Bäst jag tar fram en omgång riktiga ben till i morgon!!
Riktiga ben och då pratar vi alltså vilka ben? Fuji fick ett rådjursben en gång med hår och allt vilket hon tyckte var fest. Sen kräktes hon och då vågade jag inte ge henne mer…och slängde benet till hennes stora förtret. Nu får hon ett renben (utan hår) o tugga på. Oxå populärt. Kycklinghals med…
Vilka fler ben kan hon få tugga på? Eller är hon för ung?
Det är det som är det fiffiga med ben med hår – håret skyddar magen från det vassa och kräks man upp det är det inte dåligt det heller. Sund hundmat har kalvbrosk med mycket kött. Annars får dom ben från nöt eller lamm. Råa ben från kyckling går att äta eftersom dom benen inte splittras som dom gör när dom är kokta. Är dom ovana vid märg kan dom bli dåliga i magen om dom får i sig mycket – men får dom ben regelbundet blir dom vana vid det.
Åh! Så bra…då får Fuji tugga på sina två andra håriga rådjursben hon har i frysen. Just nu ör hon mest intresserad av Gustafs popcorn
Maya får ben från lamm och kycklinghals. Jag såg att djuräffären även säljer revben från hästar och oxnacke men där blev jag osäker om det är okej att ge dem, även om Maya inte hade klagat på om benen fick bli lite större…
Oxnacke är säkert helt perfekt!