Tänk att den gamle hänger med fortfarande! Jag är så innerligt tacksam för det! Förra året vid den här tiden blev han halt fram. Det satt i ända in på hösten. Sen gick det över efter en lång period av smärtstillande. Nu går han med 1 mil och är så pigg.
I dag har solen skinit och t o m värmt! Det är ljust mycket längre på kvällarna! Ikväll på promenaden knastrade det under fötterna så där lovande – snö som tinat av solen och som frusit på i kvällningen. Som vår!!!
Snart snart….
Nu ska vi äta något gott och ta kväll!