Det kom en fråga på mejlen – från någon som ville använda shibor i terapiarbete med barn och frågade, om jag trodde det skulle fungera.
En shiba kan, om man har en förmåga att lyssna in, lära med positiva metoder och behandla sin shiba med respekt för dess bakgrund och arv som urhund och jakthund och i det fylla shibans grundbehov av rörelse och motion – att användas till precis vad som helst!
Självklart kan en shiba med rätt introduktion användas till arbete med barn – men villkoret är klappar med måtta och absolut inget kläng eller kramar från barnens sida. Barnen måste läras att handskas med och behandla shiban med respekt.
När jag jobbade på SIS-instutition hade jag ofta mina hundar med i samtalen med eleverna. Det hände att en del ungdomar hade en stökig och våldsam attityd – men hundarna var aldrig rädda. Och jag visste, att när mina hundar reste på sig och gick fram och lade sig vid ungdomens fötter – då hade jag med en depression att göra. Oavsett uppträde och framtoning.
Så svaret på frågan är – ja, självklart – med respekt för hunden. Och på rätt sätt.
Låter intressant och som en hund som skulle passa mig bra. Kanske inte i arbete men privat. Jag har som sagt en amstaff som jag vill utbilda till vårdhund. Jag tycker han är svår att arbeta med då han vill så mycket. Ibland så göra han alla kommandon och trick han kan på en gång bara för att göra mig nöjd och då blir det lite rörigt för oss. 😉 jag är van vid pinschern sen tidigare som också gärna håller lite avstånd och är väldigt självständig. Jag fick kämpa för att hitta rätt motivation till henne. Och sen är hon resultat av en väldigt dålig uppfödning som har ställt till det för oss. (3av hennes syskon har blivit avlivade pga psyket tyvärr.) Men idag är hon en väl fungerande familjehund. Att gå från en självständig och lite egen hund till en som är jätte beroende av sin förare har varit en omställning och jag hinner fortfarande inte alltid med. 🙂
Kommer man se dig och någon av dina hundar på mydog i Göteborg kanske? 🙂
Nej tyvärr blir det inget MyDog för mig i år. Boy fäller rejält och jag åker inte bara för att ställa Mimi och Lara i valpklass. Men vi kanske ses en annan gång!
Ja men det kanske vi gör. Jag drar runt min stackars familj på diverse hundevent. Och nu har jag fått upp ögonen ännu lite mer för shiban. 🙂