I går vann Rolf Göran Bengtsson en hoppning med 2 unga svenska tjejer häck i häl. Hur mycket jubel är det över att en veteran i sporten vunnit och att 2 tjejer lyckats så fantastiskt bra? Kikade in på Aftonbladet och Expressen och får gå in på Sporten och leta och långt långt ner i flödet en liten notis… Allt annat går före, t o m nån sportmänniska som blivit gravid.
Hästsporten är väl idag den största sporten i Sverige? Men fortfarande lika styvmoderligt behandlad – dåligt är vad det är, uselt hanterat! Ni som inte haft med hästar att göra förstår nog inte vilken prestation det är att lyckas inom hästsport!
Idag är det finaler och Peder Fredricsson ligger på andra plats. Ni kan ge er på att jag ska titta på det!
Men nu är det först dags för morgonpromenad… Ha en bra söndag!
– tror verkligen inte att kl är 5 när den egentligen är 4. Det är lögn att få liv i mig och jag är helt tidsförvirrad om både klockslag och t o m dag. I går var jag helt säker på att det var onsdag.
På kvällen är det inte bättre. Att klockan är sovdags går kroppen inte på och ät vaken flera timmar senare än vanligt.
I år har tidsomställningen verkligen död på mig! Fast visst är det skönt med en extra ljus timme på eftermiddagen. Här ser nu men som definitivt röstar på konstant sommartid. 1 timme mer ljus på eftermiddagen är mer värt än 1 timme ljusare på morgonen när man ändå bara sitter i bilen på väg till jobbet.
Våren är verkligen på ingång – i år igen! – och det är dags att sopa. Ja alltså sopa bort gruset utanför staket och häck. Sen ska bilen byta däck. Bli sommarfin och gärna städas ur också, vilket inte är min bästa sida…
Vissa av hundarna fäller. Men inte vavvorna. Folk klagar över att deras vavvor fäller hela tiden. Mina fäller aldrig…. Jag har märkt att Darina fällt 1 gång. På 3 år. Olle har aldrig fällt men han blir ju 1 år i sommar först.
Det är lite besvärligt att veta vilken jacka man ska ha. Ute. Just nu klär jag mig för varmt. Irriterande.
Raseriet har fullkomligt exploderat, överallt. Över mannen som utsatte henne. Mot Dramaten som fortsatt ge honom roller och haft honom anställd, mot TV m fl som gett honom roller.
#brinnförjosefin
Våld i nära relationer är så vanligt att alla förmodligen känner kvinnor som utsätts eller som har utsatts för detta. En del män också. Och självklart – förstås – barn.
Ibland vet vi ingenting förrän det är försent. Efteråt. Men när vi vet – agera. Och prata om det. Erbjud din hjälp. Skrik om det. Så att det inte döljs.
Bloggen har inte uppdaterats så där väldigt frekvent sista månaderna.
Jag har inte haft ork. För ett par veckor sedan blev jag ordentligt sjuk också och orken försvann helt. I går orkade jag inte annat än ligga till sängs. Idag är det lite bättre.
Jag håller på och gnetar med att hitta lösningar för Olle, Darina, Lisa och Mimi i höst när jag tänker resa bort. Kommer fråga några av er i det närmaste. Det kostar uppåt 30 000 att ha 4 hundar på hundpang och det går ju inte för någon som snart blir fattig pensionär. Katt och fåglar är nog klara. Ja, ibland undrar jag varför jag håller på. Men den här resan har jag tänkt på så länge, i flera år. Den är en dröm som jag verkligen vill göra. Man måste uppfylla sina drömmar ibland!! Det är det som håller en uppe.
I morse mådde jag så bra att jag kunde gå och handla. Kaffe. Och äpplen och blåbär. Mår illa och har ont i magen. Sen kunde jag inte dricka kaffe i vilket fall. Mår illa vid tanken.
Nu under em och kväll mår jag sämre igen. Kan inte sova när jag har feber men har slumrat lite idag. Dricker vatten för jag är törstig.
För er som undrar kan jag berätta att Lisa är parad med denna fantastiskt rara och trevliga shibapojke Aki. Han har en makalös fin röd färg och jag hoppas på fina valpar.
Förstår inte – men orken ny i mars har inte räckt till ordentligt. Inte bara hos mig tror jag utan folk på jobbet ser helt slitna ut.
I går kväll fredag jobbade jag till 18 och sen började jag frysa. Ut med hundarna men det blev inga långpromenader. Jag skakade och frös så jag knappt kunde röra mig.
Vaken hela natten och kroppen värkte så jag inte ens kunde ta mig upp ur sängen för att få i mig febernedsättande. Dubbla täcken och gud så jag frös.
I dag är jag på bättringsvägen och sippar silvervatten som om det vore vin. Får skylla mig själv som inte fått i mig silvervatten eller MSM på flera veckor.
Det stora bekymret är att kaffet är slut och jag inte orkar ner till affären för att handla.
Ligger till sängs idag och ägnar mig åt TVn och halvsover. Hundarna får vara kortare promenader men det överlever dom.
Jag är så sällan sjuk att jag får passa på och ta igen mig. Synd att det inte finns någon som helst hemleverans av mat där jag bor. Laga mat fixar jag inte. Men man kommer långt på en näve mandlar.