Vi ser också mycket fram emot att ses! Och höra hur det går för er andra. Är alla bröderna lika vilda? Och hur går det med den sk ”vardagslydnaden”?
Vi har mycket roligt med Eichii som är alldeles underbar på tusen sätt, men han bits fortfarande en hel del. Särskilt när han är glad. Dels i långa attacker (hoppar, studsar, pussas och bits om vartannat i några minuter)(tex när någon i familjen kommer hem från jobb/skola). Dessutom korta ”hugg” flera gånger varje dag när han kommer springande bakifrån med öppen mun och sätter tänderna i mina vader! Inte hårt men plötsligt, så jag hoppar till . Över och förbi på 1/10 sekund, jättekul tycker Eichii. Det ÄR lite humor och blir nog sakta bättre men….tips någon?
Jag blir lite ledsen när du kallar det bita och tycker att det är ett problem när ni i själva verket får en kärleksfull shibakram när ni kommer hem. Det är varghälsningen som man ska vara extra glad för att ens hund gör. Mimi gör det alltid. Jag stoppar ner min hand för att hon SKA få hålla i handleden och så bits hon så jag skriker aj och hon skriker också fast av glädje. Bita i vadorna är en kul grej som Mimi också gör när är extra glad och vill leka. Hundar biter ju i hasorna på varandra när dom vill leka. Om det inte gör ont och inte är jobbigt – varför är det ett problem? Ibland blir jag arg på Mimi när jag inte vill leka ibland är jag godmodig och låter henne hållas några gånger – precis som en annan hund skulle vara.
Efter vad jag har sett på Assi och Trym har jag sällan träffat så vänliga, lätthanterliga, lättlärda valpar. Otroligt okomplicerade och enkla. Både Assi och Trym accepterar godmodigt behandlingar som vilka andra hundar som helst hade reagerat på. Det ska bli spännande att få träffa Eichii och se om han är likadan.
Och vilda – jaa – det är ju valpar? Valpar är vilda. Om ett halvår är dom inte det. I alla fall inte lika mycket. Också beroende på hur man styr upp och arbetar med energin. Det går ju inte att sitta i soffhörnet och vänta. Ut och arbeta med era valpar och ta vara på energin. Lägg spår. Gå kurser. Träna. Jobba.
Hej Sofie
När Teddy var 6 mån så var han väldigt bitit hoppig och glad mot alla han mötte. Är det fortfarande fast lite mer kontrollerat. Eftersom vi vi vet och hört mycket om Shibans intigritet och att de kan bli reserverade så är vi bara glada att han är sån. Vi låter honom hållas framförallt mot oss i familjen. Vi är lika glada 🙂 När han vill busa nafsar han oss i vaderna. När han hälsar så tar han handleden. Allt det du beskriver. Låt det va om det inte gör riktigt ont. Jag skriker aj. Han börjar slicka. Han kommer lugna ned sig. Det har vi redan märkt på Teddy.
Tack för råd Ariana. Det låter hoppfullt att det lugnar ner sig 🙂
Vi är också glada att Eichii är så social, och ännu mer för att han är så GLAD. Det smittar. Och han är så rolig och varm och stolt och energisk och egensinnig och fri och överhuvudtaget alldeles underbar ❤️
Ändå är bitandet ett problem, på riktigt. Människor (våra vänner) blir rädda, kläder går sönder och hundvana människor omkring oss säger att vi ”måste göra nåt”. Så vi behöver göra något annorlunda och letar efter vad.
Assi bitts också en del, framförallt vid liknande situationer som du beskriver. Jag kan också tycka det är jobbigt men viktigt att minnas att de är valpar och ha förstående för var beteendet kommer ifrån.
Jag brukar försöka få Assi att fokusera på en leksak eller pinne när han blir bitig utomhus. När han får sina ryck beror det nog oftast att han blivi psykisk trött av promenaden och då behöver han få ut sin fysiska energi på något sätt. Blir bitande jobbigt ställer jag mig med armarna i kors en stund och ignorerar honom eller bara går ifrån honom, det fungerar bra. Har märkt att det inte fungerar med tillsägelser då han är som mest vild utan man måste hålla huvudet kallt och låta honom rusa av sig. 🙂
Inomhus är det en annan grej. Vid små bett eller då han vill ”hålla” handen säger vi inte till så mycket eller bara ser till att han inte kan fortsätta bitas. Men om det faktiskt gör ont då ryter jag till på honom. Märker att han har börjat fatta var gränsen går och det är så skönt!
Vi får utbyta mer tips i november! Längtar dit!! 🙂
Om en hund beter sig fel säger man till den att sluta.
Om en hund blir för uppspelt använder man lugnande signaler . Ryggsäcken är en bra metod som man får lära sig på kurser.
Får man gäster som inte verkar ha vett att hälsa normalt på ens hund utan blir rädda får man kanske använda kompostgaller eller koppel tills saker lugnat sig.
Det är en liten hund. Man kan ta upp den i famnen. Stoppa en boll i munnen på den. Men framförallt – sätt er ner och hälsa. Även främmande.
Ja lik bror Assi är han i alla fall! Ska bli så kul att ses i november! 🙂
Vi ser också mycket fram emot att ses! Och höra hur det går för er andra. Är alla bröderna lika vilda? Och hur går det med den sk ”vardagslydnaden”?
Vi har mycket roligt med Eichii som är alldeles underbar på tusen sätt, men han bits fortfarande en hel del. Särskilt när han är glad. Dels i långa attacker (hoppar, studsar, pussas och bits om vartannat i några minuter)(tex när någon i familjen kommer hem från jobb/skola). Dessutom korta ”hugg” flera gånger varje dag när han kommer springande bakifrån med öppen mun och sätter tänderna i mina vader! Inte hårt men plötsligt, så jag hoppar till . Över och förbi på 1/10 sekund, jättekul tycker Eichii. Det ÄR lite humor och blir nog sakta bättre men….tips någon?
Jag blir lite ledsen när du kallar det bita och tycker att det är ett problem när ni i själva verket får en kärleksfull shibakram när ni kommer hem. Det är varghälsningen som man ska vara extra glad för att ens hund gör. Mimi gör det alltid. Jag stoppar ner min hand för att hon SKA få hålla i handleden och så bits hon så jag skriker aj och hon skriker också fast av glädje. Bita i vadorna är en kul grej som Mimi också gör när är extra glad och vill leka. Hundar biter ju i hasorna på varandra när dom vill leka. Om det inte gör ont och inte är jobbigt – varför är det ett problem? Ibland blir jag arg på Mimi när jag inte vill leka ibland är jag godmodig och låter henne hållas några gånger – precis som en annan hund skulle vara.
Efter vad jag har sett på Assi och Trym har jag sällan träffat så vänliga, lätthanterliga, lättlärda valpar. Otroligt okomplicerade och enkla. Både Assi och Trym accepterar godmodigt behandlingar som vilka andra hundar som helst hade reagerat på. Det ska bli spännande att få träffa Eichii och se om han är likadan.
Och vilda – jaa – det är ju valpar? Valpar är vilda. Om ett halvår är dom inte det. I alla fall inte lika mycket. Också beroende på hur man styr upp och arbetar med energin. Det går ju inte att sitta i soffhörnet och vänta. Ut och arbeta med era valpar och ta vara på energin. Lägg spår. Gå kurser. Träna. Jobba.
Vilket oväntat svar Lena.
Hej Sofie
När Teddy var 6 mån så var han väldigt bitit hoppig och glad mot alla han mötte. Är det fortfarande fast lite mer kontrollerat. Eftersom vi vi vet och hört mycket om Shibans intigritet och att de kan bli reserverade så är vi bara glada att han är sån. Vi låter honom hållas framförallt mot oss i familjen. Vi är lika glada 🙂 När han vill busa nafsar han oss i vaderna. När han hälsar så tar han handleden. Allt det du beskriver. Låt det va om det inte gör riktigt ont. Jag skriker aj. Han börjar slicka. Han kommer lugna ned sig. Det har vi redan märkt på Teddy.
Tack för råd Ariana. Det låter hoppfullt att det lugnar ner sig 🙂
Vi är också glada att Eichii är så social, och ännu mer för att han är så GLAD. Det smittar. Och han är så rolig och varm och stolt och energisk och egensinnig och fri och överhuvudtaget alldeles underbar ❤️
Ändå är bitandet ett problem, på riktigt. Människor (våra vänner) blir rädda, kläder går sönder och hundvana människor omkring oss säger att vi ”måste göra nåt”. Så vi behöver göra något annorlunda och letar efter vad.
Assi bitts också en del, framförallt vid liknande situationer som du beskriver. Jag kan också tycka det är jobbigt men viktigt att minnas att de är valpar och ha förstående för var beteendet kommer ifrån.
Jag brukar försöka få Assi att fokusera på en leksak eller pinne när han blir bitig utomhus. När han får sina ryck beror det nog oftast att han blivi psykisk trött av promenaden och då behöver han få ut sin fysiska energi på något sätt. Blir bitande jobbigt ställer jag mig med armarna i kors en stund och ignorerar honom eller bara går ifrån honom, det fungerar bra. Har märkt att det inte fungerar med tillsägelser då han är som mest vild utan man måste hålla huvudet kallt och låta honom rusa av sig. 🙂
Inomhus är det en annan grej. Vid små bett eller då han vill ”hålla” handen säger vi inte till så mycket eller bara ser till att han inte kan fortsätta bitas. Men om det faktiskt gör ont då ryter jag till på honom. Märker att han har börjat fatta var gränsen går och det är så skönt!
Vi får utbyta mer tips i november! Längtar dit!! 🙂
Om en hund beter sig fel säger man till den att sluta.
Om en hund blir för uppspelt använder man lugnande signaler . Ryggsäcken är en bra metod som man får lära sig på kurser.
Får man gäster som inte verkar ha vett att hälsa normalt på ens hund utan blir rädda får man kanske använda kompostgaller eller koppel tills saker lugnat sig.
Det är en liten hund. Man kan ta upp den i famnen. Stoppa en boll i munnen på den. Men framförallt – sätt er ner och hälsa. Även främmande.