Alla inlägg av Lena Sonefors

Allmänt, Hund

Får be alla om ursäkt

Lämna en kommentar

Många har mejlat mig om valpar och om att komma på besök. Det har hänt jobbiga saker i den nära familjen och därför har jag inte svarat någon alls.

Så här är det:

1. Jag tar inte längre emot enskilda besök bara för att hälsa på hundarna och informera om rasen. Det är inte säkert.

2. Mimi är parad och 3 veckor på väg men det dröjer 1-2 veckor innan jag vet om hon är dräktig eller ej. Då kommer jag att sätta upp besökstider för den som är intresserad av att köpa valp ur den kullen.

Foto, Hund

Efter promenad

Lämna en kommentar

Vi gick en lång och trevlig promenad i skogarna runt Kolmården i sällskap med Fuji med matte och husse. Jag är så avundsjuk på alla enormt stora skogar runt Norrköping!

Väl hemma igen fick hundarna brunch.


Sedan somnade vissa. Boy.

Andra kunde omöjligt lägga sig ner och slappna av. Pärlan.

Jag undrade varför tills det slog mej – det rörde sig förstås om efterrätten! Ofta får mina hundar ett ben eller en kycklingfot att tugga på efter maten…

Så få fick dom förstås det och t o m Pärlan kunde sova…

Allmänt

Gott Nytt År!

1 kommentar

På Sutamuroku firade vi som vanligt nyårsafton i stillhet. Den som har djur att ta hand om kan inte precis åka ifrån och gå på fest.

Vi gick långa promenader under dagen. Inga hundar lösa med risk för att någon blir rädd och sticker. Läser i rädda-hund-grupper på FB att jo – även i vårt län fattar inte folk de mest enkla saker – håll hunden i koppel på nyårsafton! Hundar har blivit rädda för smällare och försvunnit.

Hundarna fick mycket mat på kvällen så att dom skulle bli trötta.

Matte plockade fram ben och godsaker att ha som avledning till 13-slaget.

Matte tittade på Netflix. Ville inte titta på serier som You, 13 reasons why eller Störst av allt. Inget blod, inget otäckt. Så det blev Gilmore girls. Garanterat oblodigt.

Det sköts smällare tidigt på kvällen. Men vad hände kl 24?

Ingenting!

Det var ett riktigt hallelujah-moment. Fattar ni? Inte en enda smällare eller raket? Vissa år har det varit så mycket att fönsterrutorna har skallrat. Och nu – INGENTING.

Vid 01 gick vi ut på rastning. Hundarna fick sina ben och godsaker och Pärlan var så mätt att hon inte orkade allt, vilket aldrig har hänt förut.

Nu är det sen morgon. Jag ska ta en kopp kaffe innan morgonpromenaden. Vi ska nog gå långt tror jag. Sen ska jag ta bort alla adventsstakar. Och jag ska fortsätta klippa ner katten. De sista veckorna har pälsen tovat samman i raketfart. Jag började klippa i går. Han blev så tacksam när den inte gjorde lika ont i skinnet. Det är dock mycket kvar och tar lång tid eftersom det är lätt att klippa i skinnet vilket inte får hända. Katter har väldigt mjuk hud. Så jobbet är ett långsamt pet-jobb.

Gott nytt 2020 på er! Nu blir det ljusare för varje dag!