Att se Orrison var ett riktigt hallelujah-moment! 7 km i brant stigning.
På Orrison kunde jag köpa un café au lait et un bocadillo fromage – skolfranskan satt allt där!
Sedan började en riktigt tuff vandring.
Efter sammanlagt 10 km trodde jag det skulle sluta stiga snart, men ack vad jag bedrog mig!
Det tog 6 km ytterligare, de sista 9 i isande motvind, innan vägen planade ut i några km innan nästa stigning. Ca 1390 höjdmeter och 25 km har jag gått idag. Tog 7 timmar. Lunchen bestod av 1 banan och 1 burk cola.
Utsikten över bergen har varit makalös. Hordar med får, en hel del hästar. Och örnar! Fina blommor – vild krokus.
Några km före Roncevalles började en brant stigning neråt. Aj – knäna!
Jag hade tur och fick plats på ett jättestort albergue. Dusch och kl 19 är det pilgrimsmiddag. Innan dess ligger jag på sängen och tänker inte röra mig! Hela kroppen värker och jag fryser. Jag tänker inte gå den vägen en gång till! Tro mej….
Guuu vad du är duktig3>Hoppas du njuter också
Var rädd om dig. Du är inte klok som gått så långt! Hejja!
Man har ju inget alternativ om man inte vill sitta på berget och frysa bland fåren…
Bra svar! Men vilken start!
Med tanke på dina ben o fötter!!! Det är som livet självt… sådär kände du när du föddes… kram fr mamma