Jag har haft hela 4-bäddsrummet helt för mig själv och sovit av och till. Legat och vridit mig i plågor och inte tagit mej ur sängen förutom för att hämta tvätten. Som tur är köpte jag magnesium och c-vitamintillskott i pulverform häromdan och hade en brödkant i fickan – det fick bli kvällsmaten. Plus ett par smärtstillande tabletter. Vet inte vad som hände men troligen vätskebrist och kanske magnesiumbrist? Boostade magnesium innan jag åkte men det behövs nog mer nu. Så dålig mat som man äter och jag som äter rätt lite är ju inte bra.

Det är 39 km till Leon och sen är mesetan tack-och-lov slut. Idag blir en lika tråkig och jobbig och enformig vandringsdag men jag tror det blir lite svalare än de sista dagarna. När man går sina sista 5 km för dagen så tror man att man aldrig ska komma fram. Det är så plågsamt så det finns inte ord för det. Dagens första 4 timmar är plågsamma dom också, det gör så ont i fötterna att varje steg är en pina. Undrar hur mina fötter känns efter i går. Aldrig haft så ont.

Dags att gå upp. Det enda som driver mig är att mesetan snart är slut.