… in nästa vecka och inspektera saker i huset. Usch så jobbigt det är. Jag jobbar mycket nästa vecka.
Bläh.
… in nästa vecka och inspektera saker i huset. Usch så jobbigt det är. Jag jobbar mycket nästa vecka.
Bläh.
Matte har ramlat i golvet. Ja inte bokstavligt. Trött och med begynnande förkylning. Kombucha som smaksatts med krossad ingefära håller förkylningen någorlunda stången.
Yack. Dessa höstar.
Mandelmanns gård 💗💗💗
Här ni sett den? Titta! Visa den för era barn!
Visar på ett makalöst sätt gårdagens jordbruk och förhållande till djuren på gården. Det småskaliga jordbruket som av politiska skäl har lagts ner och försvunnit. Där korna hade namn och blev borstade och där allt på gården användes i kretsloppet.
Man ser djur med personligheter. Även grisar med glada ögon.
Titta!!
….innerligt trött på familjen Wahlgren och Anna Book. Var fick dom luft ifrån?
(Räknas den kommentaren som ”hat”?)
Skulle gärna vilja läsa riktiga nyheter i tidningarna.
Prinsessan Dianas död har valsat runt ordentligt och blivit en stor nyhet. Igen. Också märkligt.
Det är som om tidningarna bara kan fokusera på 1 sak i taget.
Själv kan jag fokusera på flera.
….inlägg på dagstidningarnas debattsidor, Twitter m m får jag den uppfattningen att folk inte har så mycket att göra. Det är dom som uttalar sig. Andra uttalar sig för att dom är engagerade men stora flertalet har för lite att pyssla med och vill ha kickar.
Sen kallas det för ”hat” och blir verklighet.
Visst är det konstigt?
Sen blir det verklighet på riktigt för att det görs till verklighet och dom som ”hatar” känner dig bekräftade.
Den här vågen måste gå en tillbakagång. FB Twitter och allt vad det är. Det måste vända. Folk måste tröttna.
Det ösregnar! Skönt!
Det är mörkt när vi går upp. Snart september som är en riktig höstmånad.
Jag brukar tycka hösten är mysig men just nu känns det väldigt segt. Många verkar trötta. Den tryckande värmen gör nog inte saken bättre.
Tänk klar kall luft som i oktober! Ser fram mot det.
Det är som åska i luften. Varje dag.
Undrar om det är efterverkningarna av ovädret i USA?
Jag har ju en hund i Texas. Stämmlocks Daikichi. Daison. Har inte hört något från matte. Är orolig.
Här en bild från när Dai var ung. Han var nr 1 på utställningslistan i USA. Fantastisk hund.
….oroar jag mig för Texas och orkanen Harvey. Alla människor. Och förstås alla djur. Det var hjärtskärande med alla djur som skildes från sina ägare efter Katrina. Följer rapporteringen noga.
Konstaterar jag att Sverige tog EM-silver i laghoppning efter att Malin Baryard ridit bort sig. OS-ekipaget Peder och Allan säkrade silvret. Vilken häst han är, lille plutten All-In! Och vilken ryttare han är, Peder Fredricson! Suveräna människor som är duktiga på det dom gör förtjänar allt beröm.
EM fortsätter med individuell hoppning. Och dressyr. Där Sveriges lag glädjande nog blev 3a. Ser fram emot fortsättningen!
Konstaterar också att AKB avgått som partiledare och åkt till Italien med sin man. Det var väl skönt för henne! Och allt snack om att det bara var för att hon är kvinna – lägg ner det…. Tack. Det finns nackdelar med att vara kvinna och chef men självklart också fördelar. AKB gjorde en del förvånansvärda felprioroteringar.
Lyssnar också med skräckblandad förtjusning på Trumps alla ev felprioroteringar. När ska man bestämma sig för att kasta ut honom…? Och hur kommer han att handskas med orkanen Harvey…?
Nä…. Nu orkar jag inte med FB längre. Tittar in för att kolla om det tillstött något nytt i Sturefors. Om någon katt försvunnit eller om kiosken vid badet blivit vandaliserad igen. Numera hänger ungarna runt nya skolan och förstör på kvällarna. Kollar om något nytt hänt i några andra grupper – Missing dog Östergötland t ex.
Sen ids jag inte mer.
Så tröttsamt med alla inlägg hur lyckliga och perfekta alla är. Både hundar och människor. Alla vinster på alla hundutställningar. Valpkullar. Orkar inte.
Ifall ni undrar varför jag inte likar er så ofta.
Tar däremot mer än gärna emot kort m m på Messenger från alla er underbara valpköpare!
– tips för hur man slipper huvudlöss nu när skolorna startar. Och skribenten citerar läkaren när hon skriver – för 40-50 år sen var vi duktigare på att titta oss i hårbotten.
Dagens skratt!
Lilla doktor – som en person som gick på högstadiet för 50 år sen lovar jag dig – ingen har någonsin tittat i min hårbotten. Ever. Inte i någons som jag känner heller. Vi kanske var speciellt dåliga på det uppe i Hälsinglands skogar, vad vet jag.
Jag har heller aldrig haft löss. Inte mina barn heller. Och ingen jag känner. Inte ens mina hundar har haft löss. Någonsin.
Förr i tiden fanns medel som man köpte till hundarna. Receptfritt. Minns ni Alugan? Om man fick löss eller rävskabb på hundarna var det bara att sätta igång och bada. Nu finns det ingenting. Nu måste man – förstås – gå till veterinären och få medel utskrivna.
En del var faktiskt bättre förr. Inte så omständigt.