Vi är trötta idag. Alltihopa. Långa promenader och däremellan vila. För oss alla.
Zelma sprang omkring och galopperade och skrek i gryningen och sen kunde jag inte somna om. Det gjorde mej inte piggare. Skrikande katter vid 3-4 på morgonen är inte min favvis.
Hade glömt jackan med nycklar hem och till bilen i ett rum på jobbet som ingen har nycklar till utom de som använder det rummet – och var sent kvar.
Panik panik! Fick ringa runt och såklart var ingen anträffbar….
Till sist fick jag tag på någon som var barmhärtig nog att åka tillbaka till jobbet och kunde låsa upp till mig….
Dagen slutade bra – vi träffade Teddy i Vidingsjö och gick mil-spåret. Våren är bedövande vacker och solen sken… Nu är vi hemma igen och jag har just svept min sista juice…. Eller åtminstone sista juice på denna fasta….
Denna tidning ramlade in hos mig och efter att ha bläddrat i den är jag väldigt besviken.
Varför tror man att vegetarianer vill ha vegetariska ersättare för korv och kött..? Det är ju löjligt! Hela tidningen är reklam för soyaprodukter. Bläh! Jag avskyr soyaprodukter.
Jag läste hans dotters bok Rövardotter förra året. Det var första gången jag verkligen insåg varför det är så svårt att nå fram till ungdomar på institution. När jag läser hennes bok förstår jag vad personalen på hennes olika behandlingshem försökte göra – vilket Jackie Ferm fortfarande inte förstod när hon skrev boken.
Det räcker inte att säga att personal och Jackie missförstod varandra eller inte var på samma sida. Dom var över huvud taget inte på samma planet. Eller ens i samma århundrade.
Nyttig läsning för alla inom behandlingssvängen. Även för alla som arbetar inom socialtjänsten och skolan och som totalt missade att små barn behövde omedelbar hjälp. Det händer idag också. Hela tiden. Små barn lämnas utan hjälp. Även fast de försöker fånga vuxnas uppmärksamhet och ber och bönar om att få hjälp. Föräldrarna har företräde till sanningen. Säger vuxna att saker inte har hänt så är det sanningen. I andra vuxnas ögon. Då har det inte hänt. Även om det finns blåmärken och sår på små kroppar och i små själar.
Kerstin Thorvall är en författare som alltid följt mig. Jag följde hennes teckningar och läste hennes böcker redan från tonåren. Både tonårsböckerna och sedan vuxenböckerna.
Det är svårt att skildra någons långa och komplicerade liv i 3 avsnitt på TV. Det blir översiktligt och enahanda.
Det lämnade mig med en fadd smak i munnen. Hon porträtterades inte som någon speciellt trevlig människa. Jag tyckte inte ett dugg om denna urjobbiga totalt knäppa kvinna! Om något av det som visades på TV stämmer så tycker jag enormt synd om hennes barn!
Att allt blir allt värre hela tiden har liksom anat mig. Mina banker är Nordea och Swedbank.
Ja ni förstår.
Alla barn och unga som blir utsatta för våldsattacker från jämnåriga skrämmer livet ur mig.
Hur bidrar diverse media till denna uppluckring av moral? Läser man om våld och mord i tidningen varje dag tror man till sist att det är normalt och vardag.
Tittar man på konstiga TV-program varje dag så tror man att det också är vardag. Plus vad som uttrycks på sociala medier.
Det är viktigt att det finns många goda vuxna i närheten som väger upp allt detta.
Men dom är förstås upptagna med att förverkliga sig själva. Eller skälla på andra när deras telningar inte uppför sig som dom ska eller lyckas i skolan.
Nej nu var jag elak…
Det finns många underbara ungdomar och föräldrar också. Men det är liksom så att dom försvinner. Bakom den utagerande gruppen. Som det skrivs om.
Det finns nog bra banker också! Förslag emottages gärna….
Sista dagarna envisas en ny influensa i kroppen på mig. Många i min närhet ligger till sängs i feber och svår huvudvärk. Själv är jag trött, frusen och har huvudvärk. Men ingen feber.
Många har legat sjuka hela påsken.
Men torsdag idag. Och även om det är kallt och rå-regnigt ute så sväller gröna knoppar överallt på det mest förvånande sätt.
Jyttes familj önskar donationer i stället för blommor till begravningen.
Jytte kommer att begravas i Danmark och att frakta askan mellan Tyskland och Danmark kostar mycket. Det är inte tillåtet att frakta aska själv som handbagage.
Du som vill bidra – kontakta mig så förmedlar jag uppgifter till bank.
Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!