…så vände det.
Mimi och Lara blev vänner. På promenaden. Boy åt sin kvällsmat. Löpet verkar vara över.
Natten har varit superlugn. Vardagen är tillbaka till det normala. Nu ska vi ut och ta en joggingtur. Ha en bra dag!
…så vände det.
Mimi och Lara blev vänner. På promenaden. Boy åt sin kvällsmat. Löpet verkar vara över.
Natten har varit superlugn. Vardagen är tillbaka till det normala. Nu ska vi ut och ta en joggingtur. Ha en bra dag!
Hundflocken är lite i uppror. Ja inte Pärlan. Hon bryr sig inte.
Mimi’s löp närmar sig slutet och hon är parad. Vi får se om det blir något eller om parningen var för tidigt eller för sent. Vem vet.
Boy har slutar äta. Darina och Lara är upprörda upp över öronen. Mimi morrar åt Lara. Darina är alldeles för intresserad av att stoppa in sin lilla näsa i Mimi’s vulva för att jag ska vilja ha dom ihop. Mimi kan ju tappa tålamodet med en sådan fräckhet.
Så nu är Boy och Pärlan tillsammans. Plus Lara och Darina. Lara uppfostrar lillmonstret som skäller i protest och vill in till Mimi i stället. Jag har en liten kattbur (med dörren borttagen) som hon tycker om att krypa in i och bädda i. Både en katt och Darina brukar kunna trycka in sig samtidigt.
Mimi skrider omkring i ensamt majestät och känner sig viktig.
När löpet är över helt och hållet är det dags att sätta ihop henne med Lara och Darina igen. Innan dess riskerar jag ingenting.
Dagen för japanens ankomst närmar sig.
Och första advent!
J-ö-s-s-e-s
I Linköping har man skrotat Vinterljus och monterar i stället Stad I Ljus – ljus för miljoner som ska invigas nu i helgen. Det vill jag gärna gå och titta på!

Efter en hektisk gårdag och jobbig dag kommer vi att ta det lungt ikväll. Det skriver vi under på, Mimi och jag!
Hjälp! Hur kan man vara så trött….Ut på kvällspromenad och sen ska jag sova….lovar…Sova!

Så vacker att jag grät. På riktigt. Vad glad jag är!
…många oroliga tankar till alla i Japan. Jordskalv och tsunamivarning.

….hade inte lika stor tur. Vi tog en vända över till Danmark på kvällskvisten.
När vi skulle hem vägrade telefonen att ha mottagning. Japp vägrade.
Det betyder att GPSen i telefonen som jag förlitar mig på inte heller fungerade. Vet ni hur det är att köra runt i Danmark i mörkret och inte veta var man är? Eller snarare – inte veta vilken väg som man ska åka för att komma till Helsingör….? Och inte hitta en enda skylt som hjälper en? 👹👹👹👹👹
Jag åkte till Hilleröd och tänkte – att där måste det finnas några skyltar mot Helsingör.
I Danmark är det 40 km/tim som gäller oavbrutet och det är vägbulor precis överallt….Vägbulor! Till sist vill man bara kräkas. Bump! Bump!
Och nej. I Hilleröd finns det inga skyltar mot någonting av vikt. Över huvud taget. Så i den stan blev jag kvar ett tag.
Så småningom kom vi hem i alla fall. Sovit ett par timmar och nu upp.
Denna dagen ett liv. Som han sa. Melker. Månntro kaffe hjälper.

Hon fick följa med Ariana till freestyle-träningen.
När Pärlan får träna – vad som helst – är det höjdarstunder i hennes liv.
Tack snälla Ariana för att hon fick följa med och för hundpassning!
En morgon utan ishalka.
Är det sant att det är första advent nästa helg? 😵😵😵😵😵
….besökstider kommer när jag har lite mer kunskap om tikar och parningar.