– har varit på återbesök till veterinär och tagit blodprover. Allt var bra.
Mimi var superupprörd hos veterinären. Hon grät och skrek. Det var nog inte så trevligt för henne förra besöket när hon var inlagd. Dom ville inte sätta kateter när jag var kvar och dumt nog gick jag med på det. Jag skulle ha stannat tills det var klart. Känsliga flickor som Mimi vill ha stöd när det ska stickas nålar i dom. På shibor sätter sig allt i själen och går inte bort. Det är bara så det fungerar.
– sa han som hade eld i håret.
Idag var det soldis. Och då kändes det knappt varmt längre. Fast bilen sa det var runt 30 grader. Och den brukar ju ha rätt.
Vi går inte i skogen just nu. Ormarna är för ilskna. Men vi fick en rejäl kvällis ändå runt Sturefors. Boy fick ett kvällsdopp. Det tyckte han om.
Sund skickade vår beställning och nu får hundarna 4 olika sorter – det kommer dom att gilla. Ox – vital – lamm – vildand. Sen lite frystorkat också. Det ska vi ha när matte äntligen får semester så vi kan gå ut på vandring några dagar.
…att hon firar sin födelsedag ihop med Ben och syskon – 4 år allihop!
Lexie, Teddy, Midas, Ben och Xera – grattis!
….och Lara förstås…
30 grader varmt. Vi bestämde oss för att dagens långpromme skulle vara vid kanalen. Good decision! Vi gick på den skuggiga sidan och det var helt ok… – och det var grönt….inte gult och brunt….
Återigen dags för detta förskräckliga – körsbär och kärnor överallt i banne mig hela Sturefors. Hundar tål inte körsbärskärnor, speciellt inte om dom tuggas sönder, dom är giftiga. Vilket mina hundar gör. Sväljs dom hela kan dom orsaka förstoppning. Speciellt på valpar.
Så håll era hundar borta från körsbär!
Vi passade på att gå en vända i Vidingsjö. Vädret har varit svalt idag!
På vägen står ett helt gäng med kanadagäss. Både vuxna och unggäss.
Jag var lite orolig! Vad skulle gässen göra när vi kom närmare? Anfalla?
Till sist var vi tvungna gå förbi. Det visade sig att de vuxna kröp ner i vattnet. Några unggäss följde med. Men en stor hop stod kvar på vägen… Hundarna gick snällt förbi. Respekt….
Mimi och jag gör en utflykt till Vadstena. På Rådhuskällaren är hundar välkomna och får en vattenskål. 🧡
Tzay-sallad. Dyr och ganska äcklig.
Mimi och jag blev tvungna att skölja ner smaken med glass.
Morrhåret och nytt halsband till Mimi.
Sen lite stros på stan och vid vattnet innan vi åkte hem! 🙂
Tittar runt på FB. SÅ många försvunna hundar! Några uppenbarligen stulna. Andra – som collien Petronella i Motala – har varit hos hundvakt, slitit sig och försvunnit. Petronella har varit borta i 5 månader.
Sen har vi en stor stor grupp hundar – importerade gatuhundar, livrädda – som folk inte klarar av att hålla reda på. Nova var bara 8 månader när hon rymde för 1.5 månad sen. Nya ägarna hade just fått henne. Hon håller till runt Rydsskogen-Circle K-MacDonalds här i Linköping.
Det är sjukt dåligt av folk att ta hit dessa hundar och skicka iväg dom till folk som inte fattar så mycket. En livrädd gatuhund ska ha både halsband och sele och 2 koppel på sig! Och det ska sitta dubbla zoner vid ytterdörren så att hunden inte smiter ut.
Nova går omkring tidiga morgnar och kvällar i ett område med många vägar och bilar. Det finns ju ingen hon känner och hon är livrädd. Hur ska man kunna få tag på henne???
Tack Norge som satt ner foten och förbjuder import av gatuhundar! Önskar Sverige gjorde detsamma. Stackars stackars hundar. Inte bara dom som rymmer och håller sig undan i månader, utan också de som bor i hem – tror ni verkligen att ni gör dessa hundar en tjänst? Att vara inomhus innebär ofta inledningsvis ännu mer skräck än att springa runt på gatorna.
Jag blir både illa till mods och förbannad över all okunskap. Det finns massor av svenska hundar som behöver ett hem om du nu absolut vill göra en god gärning!
Sutamuroku Rumiko har vandrat vidare till de sälla jaktmarkerna efter en kort tids svår sjukdom.
Våra hjärtan brister när våra shibor lämnar oss. De lämnar stora hål efter sig. Rumi lämnade ett extra stort hål. En fantastisk hundflicka med en stor själ.
Alla mina varmaste beklaganden till husse och matte.
….så här ser man ut när man blivit biten av orm.
Mimi är trött och ska hållas i stillhet. Hon blir ledsen när vi går ifrån henne.
Hela vägen hem från Djursjukhuset skrek hon. Veterinären pratade om att hon varit stressad så möjligen skrek hon en hel del där också.
Mimi tycker livet suger just nu.
Men vi andra är glada över att hon är hemma igen.