Pärlan börjar komma ut ur höglöpet. Dock hoppas hon fortfarande att en pojke ska para henne så att hon får egna bebisar, som Mimi har.
Stackars Pärlan som gör sin matte galen med sitt tjatande och gnatande och pipande.
Pärlan har gett så fina barn och härhemma har jag dottern Mimi och barnbarnet Lisa som är min älskling.
I höst när jag blir pensionär – då ska jag ta tag i hundträningen på allvar. Pärlan skulle bli överlycklig om hon och jag började träna och tävla rally igen. Pärlan kan alla skyltar bättre än vad jag gör. Och Lisa – en talang på allt.
…kämpar vi vidare i det stigande mars-ljuset. I går regnade det men solen sken också. Tyvärr är det fortfarande mörkt på kvällarna när vi går ut, men på morgonen ljusnar det. Det är mycket regn.
Valparna växer. På natten kan någon av dom låta högt och entonigt stönande – ibland får jag kliva upp och påminna Mimi om att hon måste göra sitt jobb och kissa valpen ifråga. Snart kan dom kissa själva, det ser både jag och Mimi fram emot.
Pärlan löper och vill få sig en äkta man. Det gör henne jättejobbig – hon piper och låter mest hela tiden. Det lönar sig inte att ställa upp sig för Boy innan det är dags för parning, då blir han bara irriterad – men stackars Olle kan hon förvrida huvudet på. Olle är ifrån sig kraken. Han har t o m glömt att Darina också löper. Om 1 vecka borde löpen vara över. Just nu är varenda promenad jobbig med Pärlan som tjuter och Olle som försöker betäcka henne. Suck.
– kämpar vi med löp just nu. Pärlan och Darina löper. Det är dom 2 “värsta” tikarna eftersom dom är extremt parningsvilliga. Det gör att hanarna går i spinn.
Inte heller löptikar kan vistas säkert i samma rum, dom blir lätt arga på varandra. Och Boy blir ilsken när Olle stänger dövörat till och trängs vid dörren bakom vilken löptik sitter. Darina har dessutom kissat inne 2 ggr sista veckan, vilket betyder att jag vill ha henne i utrymme utan mattor. Nej det här är inte ett dugg roligt.
Så just nu är alla hundar instängda i olika rum. Ja Lisa löper inte och kan gå med 1 stycke hanhund.
Om några veckor är allt över för den här gången. Men just nu är det bra snurrigt.
– Har Olle upptäckt att besökshunden Maya snart är i höglöp. Det känns alltid som en evighetsväntan att vänta på höglöp! Boy är alltid helt cool och jagar inte upp sig. När det är dags så parar han och när det inte är dags så gör han det inte. Han är stupsäker. Men innan höglöpet bryr han sig inte. Det gör Olle.
– Har Mimi lite förvärkar och har bäddat lite i natt. Det säger mig att hon troligen inte kommer att få sina valpar sent utan skulle gissa på inte nästa helg utan helgen efter. Hon är parad en måndag.
Många har mejlat mig om valpar och om att komma på besök. Det har hänt jobbiga saker i den nära familjen och därför har jag inte svarat någon alls.
Så här är det:
1. Jag tar inte längre emot enskilda besök bara för att hälsa på hundarna och informera om rasen. Det är inte säkert.
2. Mimi är parad och 3 veckor på väg men det dröjer 1-2 veckor innan jag vet om hon är dräktig eller ej. Då kommer jag att sätta upp besökstider för den som är intresserad av att köpa valp ur den kullen.
Vi gick en lång och trevlig promenad i skogarna runt Kolmården i sällskap med Fuji med matte och husse. Jag är så avundsjuk på alla enormt stora skogar runt Norrköping!
Väl hemma igen fick hundarna brunch.
Sedan somnade vissa. Boy.
Andra kunde omöjligt lägga sig ner och slappna av. Pärlan.
Jag undrade varför tills det slog mej – det rörde sig förstås om efterrätten! Ofta får mina hundar ett ben eller en kycklingfot att tugga på efter maten…
Så få fick dom förstås det och t o m Pärlan kunde sova…
Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!
