…och frukost. Avslappnad ung man!
Och han har växt! Ganska mycket. På knappa 2 veckor. Jag tror att han trivs. Han har blivit jättebusig. Hänger i kopplet och drar. Precis som alla andra shibor i hans ålder.
Darina och Maru har fruktansvärt roligt ihop. Dragkamp är den bästa leken och tyvärr Darina, den leken har du svårt att vinna….
Nu ska jag göra mig i ordning och åka till jobbet. Ha en bra dag!
Foxie har varit på röntgen för att kolla sitt HD. Nu håller jag tummarna!
Ett fantastiskt vackert japanskt utställningskoppel – gåva från Mr Sato. Otroligt uppskattad present!
Vilken dag är egentligen julafton…?
Hörni – finns inte Musikhjälpen på TVn i år….? Värdelöst om den inte gör det! 😣
Maru: Jag har en mus!
Mimi: Jag ser!
Maru: Titta – jag kan leka med musen!
Mimi: Det kan jag också….
Mimi: Och nu är musen min…. Inte en chans mot mig grabben!
….och julafton närmar sig! Hur långt har ni hunnit? Här – ingenstans alls!
Suck suck! Jag har just bestämt mig för att inte ha så mycket jul. Jag menar en massa pynt och allt. Har inte bestämt mig över julgardiner och knäck. Kanske inte. Kanske ingen knäck eller julgardiner. Eller lussekatter.
Alla som tänker fira med mig kommer att bli varnade. Endera hjälpa till att baka och koka knäck. Eller vara utan.
Vad tror ni om det?
…skulle man verkligen önska sej både en hushållerska och framförallt en kennelflicka….
Gäller speciellt när man inte sovit, mår lite illa och känner sig allmänt hängig…. Anar ni hur mycket influensa plus magsjuka det går på skolorna i Linköping…??
Nä – jag tänker inte drabbas. Men det blir ingen lång-lång promme ikväll. Jag ska gå och lägga mej. Tidigt.
Zum! Och matte förstås….
Skickar gulligaste Foxie!
Maru är jätteduktig!
Han kan gå hyfsat i koppel och har han bara en vägkant att följa så går han rakt fram. Inga flygande bakåtskutt längre. Det betyder att han inte längre trasslar in sig i alla koppel varannan meter.
När han ändå trasslar in sig har han börjat förstå hur han ska trassla ut sig själv. Tummen upp från matte!
När vi går promenader på mer än 1 timme går han i flexi. Då kan han få glädjefnatt. Lite småjobbigt för oss andra när han springer runt oss som en propeller men man får ju förstå lillskrutten….
När vi kommer in är han jätteduktig på att inte kasta sig rakt in genom dörren utan hålla sin position och slussas in till det rum som han ska till.
Han har börjat förstå att vissa saker är mina och andra hundarnas. Mattes saker får man inte äta på.
Och hör och häpna – trots glädjefnatten vid matsituationen har han förstått att han ska sätta sig ner för att få sin mat.
Jag är jättenöjd hur snabbt han har lärt sig!
Och – med lite oro vågar han både gå upp och nerför trappan till övervåningen.
Maru har börjat förstå sig på tuggben kycklingfötter och annat gott. Han tar emot godis ur handen.
På promenader har han både börjat nosa plus kissa fler gånger än 1. T o m lyft på benet när han kissar 1 gång.
Han är inte rädd för maskiner eller tåget. Eller annat oljud. Han tycker fortfarande det är spännande med människor som kommer och går.
Han är en helt tyst hund. Skäller aldrig. Är duktig på att backa och visa underkastelse. Retar inte upp någon hund alls.
Vardagsrumsmattan är utslängd. Den gick inte att göra rent längre. Maru har en blåsa som nog är lite omogen. Får han bara gå ut fler gånger än dom andra kissar han inte inne.
Så ni hör! Det går framåt!