Alla inlägg av Lena Sonefors

Igår!

Det var i går det hände!  Ögonen öppnades. Man måste vara försiktig i början men det kommer att komma foto…

Den ljusa hanen är först uppe på benen. Redan gör han små glädjebeteenden när jag kryper ner i valphagen – för det är ju det bästa med valphagar – att man kan krypa ner i den….

Grinden

Jodå. Visst gick det att hoppa över. Både in och ut. Hon hoppar ju som en hind, den här hunden! Synd hon aldrig fått prova agility. När valparna är lite äldre ska jag gå ut och släppa henne i skogen så hon får springa ordentligt. Det kommer hon att älska.

image

Som ni ser har Zelda varit noga med att bädda fint. Och titta, en av valparna har kissat. Själv! Fram till nu har mamma skött kissandet.

Mörkt?

Gick ut….tänkte sjutton så mörkt hur tidig är jag egentligen?

Justja….sommartid… Min värsta vecka!  På året. Irritationen kryper i kroppen. Kaffe tack!!!!! Och en klase vindruvor. Med snabbverkande socker och mycket kalorier. Tack!

Aldrig får man sova…..

I går fick faktiskt valparna flytta in i en valphage. Det har varit tyst och lungt hela natten. Det tyckte dom om.

Men inte på Zelda. Det finns en låg grind som hon måste hoppa över. Där har hon suttit och klagat hela natten.

Nä, jag tycker inte synd om henne. Just nu vill jag mest vrida nacken av henne. 🙁 Hon kan enkelt hoppa över och hon måste lära sig göra det.

Speciellt

I går var jag med om något väldigt speciellt – på den tidiga tidiga morgonpromenaden lördag morgon mötte jag en äldre dam som frågade om hon fick fota oss.

Det fick hon och så började vi prata.

Hon berättade för mig att hennes mor just gått bort, 95 år gammal. Modern hade under många år behövt dotterns hjälp för att klara sig till vardags. Nu var hon borta. Det var tomt och samtidigt en lättnad, modern hade velat sluta.

Modern hade alltid tyckt om hundar, det var därför hon ville ta ett kort på mina. Som en hälsning.

Jag VET att modern var där. Hon bad mig hälsa tillbaka.

Nej, jag är inte medial eller synsk. Men ibland griper “dom” igenom. Jag hälsade till dottern från hennes mor och båda grät vi.