Matte andas lite inför kvällens promenad och då ser det ut så här i soffan….
Dold i ullfiltarna…
Du måste ha en sån här sen Caroline! Du får låna henne nästa höst när jag ska vandra Caminon!
Matte andas lite inför kvällens promenad och då ser det ut så här i soffan….
Dold i ullfiltarna…
Du måste ha en sån här sen Caroline! Du får låna henne nästa höst när jag ska vandra Caminon!
Äntligen….
Mimi följde med!
Valparna har sjunkit så nu är det lättare för henne att både äta mer och att röra sig lättare.
Vi andra njuter av våren!
Tidig vår
Titta här!
Öga u a.
Här i väntrummet på Norsholm.
Det här är Enju, pappa till Mimis valpar. Den snällaste och trevligaste hund ni kan träffa på! Han gillar att göra saker, t ex rallylydnad.
Här med matte Ann.
Ger ni era hundar ben? Det finns många röster för och emot. Numera får mina ben regelbundet minst 1 g/v och då slipper man diarré. Men hårda i magen blir dom allt dagarna efter. Om det är en hel del kött plus märg som hundarna får i sig, ger jag ben i stället för mat. I djurvärlden äter hundar ibland mer, ibland mindre. Om det är ett litet ben får hundarna kanske i stället mer mat vid ett mål dagen efter.
Halva nöjet med goda ben är att vakta dom mot de andra i flocken. Här Maya som i brist på hundflock vaktar sitt ben mot katten…
– så struntade jag i allt som borde göras härhemma.
Vi åkte ut i skogen.
Invigde nya ryggan. Väldigt väldigt bra! Jag är jättenöjd!
Vi gick Östgötaleden.
Stannade och fikade. Matte fick macka.
Hundarna fick också fika.
Hundarna fick leta mjukost i träden. Det tyckte dom var kul!
På hemvägen stannade vi och drack ur den här vackra bäcken.
Nästan 4 timmar ute i skogen. Inte kan man väl använda tiden bättre en lördag….?