Det kom en vårhälsning från Lily och Norrköping
Kategoriarkiv: Hund
Lång dag!
Lång dag – vi har varit t o r på besök i Göteborg för att ta adjö av Robin. Vädret var hemskt, snö, regn, blåst och halka.
Hem, promenad, mat – och alla är trötta och har somnat. Utom dom yngsta. Dom unga har mer energi. Tuggar ben och vill leka med sin pappa Boy. Han muttrar “gå iväg och lämna mig ifred “…..
Tonårstjejer
Tonårstjejer tuggar tuggummi – right?
Så gör även tonårshundar! Lycka är att hitta ett RIKTIGT tuggummi, men om man inte gör det duger vilken liten grej som helst – som det har tinat upp massor utav nu när snön nästan smält.
Tugg-tugg! – Mimi blir jätteavundsjuk på Lara och tvärtom – den som hittar något att tjarga på gör det – tugg-tugg, smask-smask…
– och oredan i kopplen är snabbt total och matte svettig och arg! 🙂
Titta!
Zeldas mage! Växer!
73 valpar!
73 valpar har jag fött upp – det var någon som frågade och jag visste inte.
Men 73. Var det.
Tänk på
– tänk på att hur då mår är det allra viktigaste för din hund! Shiban är en stolt hund som inte är “beroende” av sin ägare och kan välja att hålla sig på avstånd, om och när du inte mår bra. Ganska klokt gjort många gånger!
Ta hand om dej själv, försök vara i balans, så mår din hund också bra! 🙂
Ha en bra dag!
Boy – pussepojken!
Boy – den gulligaste shibapojke som finns… (Taizan är ju ingen pojke, han är pensionär! 🙂 )
Jag fick ju Boy när han var 5 månader först och den resa vi gjort tillsammans har varit lång – inte bara från USA till Sverige utan också den inre, mentala resa han gjort.
Jag är ofta förvånad över, att det fortfarande “händer” saker med honom – men så är det ju. Allt och alla utvecklas ju hela tiden, lite i taget.
Boy blev 2 år i slutet av augusti förra året. Jag har i mångt och mycket “väntat in” honom – helt enkelt för att han har låst sig så fort jag ställt krav, han har inte tagit annat än mycket speciella sorters godis etc etc…
Första året jag hade honom var det inga stora problem att klippa klorna t ex – sedan började han från en dag till en annan låta som om han skulle äta upp mig. Och se sådan ut också. Först blev jag osäker och satte på honom munkorg. Men över tid insåg jag att även om han lät och såg ut som om han skulle äta upp mig så tänkte han inte göra det – han är faktiskt världens snällaste hund! Så numera bryr jag mig inte om hur han låter – jag klipper ändå. Jag litar till 100% på honom.
Ibland blir han fortfarande spänd och stel om han tror, att jag ska göra saker med honom som han inte vill. Nu har vi båda lärt oss att ett sätt att lösa upp den knuten helt enkelt är att leka. Jag har en leksak som jag bara tar fram vid dessa tillfällen, se bild!
I går kväll satte jag på honom utställningskopplet – han brukar inte gilla det – och gick några varv för att påminna honom inför fredagens övningar. Å han tyckte det var kul och susade med! Han är nämligen så rädd att jag ska dra åt det kring halsen på honom – men avtalet mellan oss är, att jag inte gör det. Nu börjar han lita på att det är så också. Sedan fick han gå in och bada – vilket han villigt gjorde. Han var på riktigt riktigt bra humör, min Boy!!!
Man blir så glad när man känner, att man har sin hund “med”, att man har lyckats kommunicera med varandra och förstår varandra!
Som människa – med förhoppningsvis större hjärnkapacitet – är det mitt jobb att fundera ut lösningar på problem. Aldrig aldrig är det hundens “fel” när saker inte fungerar.
Lara och övriga
Lara är en liten uppstickare – “jag som vill upp”.
Jag har inte släppt ihop henne helt med Pärlan ännu – och det är Lara jag är misstänksam emot. Hon går fram till Pärlan och bakifrån sticker hon in sin näsa på ett ganska aggressivt sätt i Pärlans rygg. Hon vet precis vad jag menar när jag säger till henne att låta bli. 🙁 Hon anser helt uppenbart att Pärlan inte ska bestämma över henne eller stå över henne i rang. Pärlan bryr sig inte. Bra gjort Pärlan!!
Boy har tagit sitt faderliga ansvar för uppfostran och brottar omkull henne under lek och det flera gånger om dagen. Jag ser till att hålla de andra flickorna undan vid dessa tillfällen, så det är mycket passande på hundflocken. Orsaken är, att det SKULLE kunna hända att de andra beslutar sig för att hjälpa till att ge på Lara när hon redan ligger ner, s a s….
Ikväll
I kväll pinnade vi ut extra tidigt – det var fortfarande LJUST!!!!!!!
Lara och Mimi hade fruktansvärt roligt ute på golfbanan – Mimi springer snabbare och Lara jagar henne illtjutande av ilska för att hon inte kommer ikapp!
Här leker Mimi och Lara i trädgården med sin pappa
Go’Ben
Det är så himla roligt att få följa “sina” valpar! Generösa Amanda har delat med sig av fler kort:
Så här ligger Ben på jobbet, en damfrisering. Vem skulle inte vilja klippa håret där..?
Ben är så social och vill helst alltid vara i mitten – och älskad ser han ju ut att vara….
– och stor börjar han bli, Ben! 💖