….får jag mejl från helt främmande människor som ibland inte ens har hund – men som skriver och hälsar, att dom följer min blogg och gillar den…
Ni gör mig så otroligt glad, tack snälla!
Kategoriarkiv: Matte
Jag
Det här är jag och min allra första shiba som jag var fodervärd till. Kortet är taget under senare delen av 1970-talet.
Hundgalen tjej med drömhunden Pojke. En hund som jag ”gjorde hund” av. Livrädd och osocialiserad japansk import.
Lugn söndag morgon
Valparna sov ända till kl 5. Så duktiga!
Lite ben och grisöra att tugga på.
Ut med dom stora på promenad.
Nu sitter matte och äter lite av varje till frukost i lugn och ro.
Valparna vid fötterna och Pärlan vid sidan som hoppas på smakbit. Men nej – magen var bra idag men det blir bara färskfoder ett par dar och inte så mycket. Det är dags för henne att sina. Plus att jag inte vill ha tillbaka diarréen.
2 veckor kvar innan detta gäng flyttar. Ska bli så roligt att få följa valparna framåt! Hoppas på många kort framöver! Det finns valpköpare som hämtar sin valp och sen i princip aldrig mer hör av sig – SÅ tråkigt! Dom kommer inte på valpträff eller andra träffar heller. Den valpen är ”förlorad” för mig. Jag kan inte följa upp mitt avelsarbete. Plus att alla valpar faktiskt finns kvar i mitt hjärta och jag undrar alltid alltid hur det går. Sen finns det föredömliga valpköpare som är otroligt duktiga på att höra av sig och skickar kort med jämna mellanrum. Om ni följer bloggen vet ni vilka det är! Guldstjärnor till er!!!
Frukostbord
Hunduppfödarens frukostbord.
Valpmat på tallriken. Hundmat i ”tunnan”. Avmaskningsmedel. Valphalsband (undrar var jag la det andra? Har hänt att jag varit tvungen gå och köpa nya för att jag förlagt halsband och hittat dom långt efter att valparna flyttat). Och den för hunduppfödare obligatoriska koppen kaffe. Å så i kanten dom fina blommorna från blivande valpköpare!
Lite jobbigt
Vi har det lite jobbigt på Sutamuroku.
Boy har fått en fullständigt hemsk öroninflammation på ena örat av att ha tratt så länge. Veterinären igen på måndag. Om Boy var sur när tassen skulle behandlas så är det INGENTING mot för när ett blodigt sårigt inneröra ska göras rent. Jodopaxen har kommit fram ur skåpet, det gamla hederliga. Tycker örat är lite bättre nu till kvällen. I morse skrek Boy så högt att Mimi och Lara gick och gömde sig. Så ont gjorde det. Och så upprörd var han.
Mattes ryggonda ger sig inte. Igår kväll när jag var ute med hundarna skrek jag så högt för varje steg jag tog att ett barn som jag mötte blev rädd för mig. Då försökte jag ändå vara tyst när vi möttes….
Så idag har det varit soffläge. Matte är riktigt riktigt trött fortfarande efter influensan och hostan ger sig inte.
Tur att det är helg.
Micro….
….jo…
Nu hade jag behövt en. Till att tina köttfärs till Boysenberry Boy.
Blir en ny. Ska köpa en som kan ångkoka grönsaker. En sån har jag användning för till mer än att tina köttfärs till hundarna.
Brann
Det tog ett tag innan jag fattade att micron brann. Det var väldigt mycket rök. Och stora lågor.
Då gav jag upp. Tuffa dagar med nästan ingen sömn p gr a hosta.
Smaskade haloumiburgare – gott gott… med massa onyttigt smet på…
Dansade med Lara – för att hon ville – och plockade fram aktivitetsbrädorna och öppnade en flaska vin. Fast det bara är onsdag. Diskar och dammsuger i stället för lång lång promenad.
Ibland får man nog. Av allt.
Minus 18 grader
Då blir det inte 2 timmars promenad ikväll utan bara 1 timme.
Idag stället åker aktivitetsbrädorna fram. Alla hundarna jublar! Dom tycker att det är så fruktansvärt roligt! T o m Boy gläder sig. Sen blir det lite extragoda tuggben som vi bara har vid speciella tillfällen.
Åt matte finns en het soppa på spisen. Myskväll vi ska ha! 🙂
Pension
Handen på hjärtat alla yngre människor – och medelålders och äldre med…. – kollar ni på era pensionsuppgifter ibland? Mer än tittar dystert på dom obegripliga kuverten från pensionsmyndigheter som kommer nu snart?
Nä. Det gjorde inte jag heller. Ordnar sig. Tänkte jag. Förtröstansfullt. Jag skulle ju aldrig bli gammal. För det första. Och säkert hinna avlida innan. För det andra.
Häromåret fyllde jag 60. Och då först gick det upp för mig. Att jodå. Det såg allt ut som om möjligheten att jag både skulle bli gammal OCH pensionär faktiskt fanns.
Myndigheterna har lagt upp en jävulsk plan. Att alla ska jobba länge. Helst flera år över 65. Och heltid. Detta för att du överhuvudtaget ska få ut några pengar. I pension. Pensionen blir i vilket fall närmare hälften av din nuvarande inkomst. Och – surprise surprise! Utgifterna sjunker inte! El. Hyra. Mat. Försäkringar. Etc. Är desamma. Bil – kanske du fortfarande vill ha? Mobil och dator också? Det senare blir svårt. Lyxkonsumtion.
Så gå in på minpension.se och titta på din prognos! Och börja sen spara. Det är mitt råd. Spara! Nu!
John Irving
Det går ett program om John Irving på TV.
Jag minns väldigt väl när Garp och hans värld kom ut. Det var tidig vår i Uppsala och jag stretade på med plugget. Jag var en läsare från den dagen jag kunde läsa – vid 12-13 hade jag redan tagit mig igenom klassiker som Hemingway, Tolstoy, Moberg m fl.
När jag fick Garp i händerna var det som att få en uppenbarelse. Att böcker kunde vara sådana! Helt otroligt! Jag var tagen och helt hänförd.
En bön för Owen Meany – knäckte mig. Sen slutade jag läsa Irving.
Kanske ska jag ta de sista också som jag inte har läst? Och förbereda mig inför pensionärslivet om några år…. Lär väl inte ha så mycket pengar då att det går att göra så mycket mer än läsa böcker… Nej, det är många år sedan jag slutade läsa böcker. Koncentrationen räcker inte. Men den kanske kan övas upp.