Även matte känner sig halvdålig. Det blev att ta bilen och gå 1.5 timme. Fast först lägga spår till Lisa och Pärlan.

Pärlan är nära höglöp och var inte speciellt fokuserad eller överdrivet intresserad heller för den delen av spåret. Hon fuskade genom att hålla koll på mig – jodå! Hon läser sin matte som ett sätt att ta en genväg! Dit jag tittar eller vrider kroppen, dit går hon helt enkelt. Hon tittar även efter vimplar. Dock var detta ett kort spår så jag hade bara sätt upp 2 st… Men dom såg hon förstås.

Men Lisa den lilla underbaringen gick som en klocka trots att nästan hela spåret gick över stenhällar och klippor. Hon har svårt med återgången men jag tror att det gick upp ett litet ljus för henne idag….