….har anpassat sig fint och mår bra. Äter och sover. Alla har varit ut och kissat vid 2-3-tiden i natt. Det känner vi igen!
Roligt att höra! 🙂 Hos oss blev det mycket tråkigare utan dessa små personligheter – men dom var så stora och duktiga att det var dags för andra att få njuta. Det är lugnare också. De kvarvarande småttingarna tittar dystert på mig -vad hände? vill dom veta.
Och Funny, hon saknar verkligen Zum.
Men inte Pärlan. Hon är väldigt nöjd med att småttingarna minskar i antal. Plus antalet stora.
Pärlan sitter dropp still och tyst i köket. Alla som känner Pärlan vet att hon gärna pratar en hel del – så varför satt hon tyst och stilla?
Framför sig hade hon en skål full med valpmat.
Just ja, jag har ju någon gång tränat omvänd lockelse med henne – d v s om hon sitter stilla och tyst får hon det hon vill ha. Så hon fick mycket beröm och förstås också en dryg handfull mat ur skålen blev belöningen.
….kommer också positiva rapporter! Obi bor också i Uppsala och bara 800 meter från Sam.
Resan gick väldigt bra och resten av dagen också. ☺
Ni anar inte hur mycket det betyder för mig som uppfödare att få rapporter! Det är ju “mina” bebisar som flyttat hemifrån och alldeles för “tidigt” för att klara sig själva. Någon annan måste ta över vården av dom små. Annars överlever dom inte.
Det är så tomt utan Zoey, Sam och Obi! Och utan Zum…..Det är så speciellt att skicka små shibabebisar ut i världen. Man kan bara hoppas att dom blir älskade och väl behandlade. 💟💟💟
Tur att Funsan och hennes små busungar är kvar! Vi har varit ute och gått – det gick jättebra och var roligt även om småttingarna frös så dom skakade….
Det står en säck hundmat på golvet som alla valpar har hjälpts åt med. Av nyfikenhet har jag låtit säcken stå – plus att det är enklare att dom tuggar sönder säck än mina dörrlister. Ibland måste man vara lite lat som hundägare och välja sina strider.
Ur det här lilla hålet ligger nu valparna en efter en och pillar ut lite hundmat. Mycket intressantare än om man får samma mat i skål.
Nu har jag gjort tappra försök att dammsuga och torka golv. Någon har saboterat försöken genom att jaga dammsugaren och tugga på sladden, hängt i trasan och i mina byxben!
Och jag kan inte låta bli att skratta – små valpar vill man ha levnadsglada och busiga! Grattis till Robert och Sabina – vilken charmknutte han är, er kille!
