Alla som känner mig vet hur jag alltid tjatar om säkerhet. Stängda dörrar och grindar. Mellanrum mellan hundar som inte går ihop. Etc.
Med 2 valpkullar, höglöpande tik och avelshane hemma är det nödvändigt. Shibor är inga hundar som ligger i en stor hög tillsammans och sover. Det är urhundar och det är ett sådant perspektiv dom bär med sig. När jag för en del år sedan besökte vargarna i Kolmården blev jag besviken. Det var mer labrador över den flocken med tama vargar och det var mer varg över min shibaflock därhemma.
Den ranghöga alfatiken har rätt att bita ihjäl de eventuella andra valpar som föds i flocken om det säkrar hennes egna ungars liv.
Jag tror att Zum är mer ranghög än Funny.
Så döm om min förskräckelse när jag tittar ut i hallen – var är Zum och Funny??????
Dörren till Funnys valprum hade gått upp. Därinne stod båda tikarna. Funny stod närmast valparna och försökte mota bort Zum. Zum ville nog bara in och titta. Kanske se om där fanns något att äta?
Sådana gånger kan man verkligen prata om att man måste ha ett lågaffektivt bemötande. Inte stressa upp situationen för då smäller det.
Så jag backade ut och ropade lungt på Zum. Ett kritiskt ögonblick när Zum till sist bestämde sig för att vända och gå ut. Men Funny bestämde sig för att jag hade saken under kontroll och klev in till valparna i stället för att ge sig på Zum.
Zum berättade glatt för mig att hon har fått se Funnys valpar. Funny är så upprörd att hon inte kan äta och inte kan ligga ner. Hon sitter rakt upp och ner och stirrar på dörren. Nu ordentligt stängd.