Från Lily kommer en mysbild…
Tai säger
…… att han mår bättre idag. Han håller benet bättre och stödjer lite mer på det. Med hjälp av smärtstillande mår han ändå rätt bra. Vi har små pyttepromenader där han får bestämma längd och fart. Vi sitter i trädgården och njuter av solen och Tai av att borstas. Han gillar alla extra godbitar som plötsligt kommer till honom.
Hoppas hoppas.
Undrar ni
Undrar ni över Tai? Han sätter ner tassen aningen mer för varje dag. Vår veterinär hade inte möjlighet ta emot oss förrän i morgon. Jag vill helst gå till vår vanliga veterinär och inte till någon jag inte känner.
Det här är ett allvarligt läge och jag vill prata med någon jag känner som vågar säga till mig rakt ut hur allvarligt det är.
När min Akiko fick graviditetsdiabetes sade alla bara “det här ska bli så bra så bra”. Först operera bort livmodern på tik som precis fått valpar. Sen lägga in henne på sjukhus för att prova ut insulin. Sen insulin varje dag resten av hennes liv. Jo hon levde – visst var det 6 år? – med insulin. Och sprutor. Akiko var en tapper flicka. Men hade jag vetat innan hur hennes dagliga liv skulle bli så är det mycket tveksamt om jag hade låtit henne gå igenom det. Hon var ofta yr. Det var svårt ställa in hennes insulin. Hon blev blind. På slutet gav de andra hundarna henne stryk. Min stolta vackra Akiko.
Nej någon ja-sägare till veterinär vill jag inte träffa. Och någon operation tänker jag inte låta en 13 år gammal hund gå igenom. Han har förjänat bättre än så. Mattes Taizan.
Våra hundar kan inte välja. Ibland måste vi göra tuffa val för deras bästa. Det bästa är inte alltid liv till varje pris.
Som ni märker ställer jag in mig på det värsta.
Så sött!
Zum och Therese i matchande utstyrsel!
Morgonkalabalik
Först skulle Tai få gå ut. Hade jag tänkt. Så tog ut honom för att kissa.
Då får gänget som är kvar inne totalslag! Det skriks tjuts och ylas med Lara i spetsen – hon kan verkligen yla den flickan! Taizan vägrar gå ut. Så jag får gå in igen med honom.
Sen får jag lämna Pärlan inne med Tai och gå ut med resten. Och sen gå en extra och kort runda med Tai och Pärlan. Nu är klockan mycket och jag måste skynda mig. Det hällregnar ute.
Tai stöder något pyttelite mer på benet idag. I går stödde han inte alls på det så det är ett framsteg. Han verkar inte ha ont. Det går bara inte att använda benet.
Ledsen
På promenad var Tai glad och skulle springa förbi oss – han var lös. Han sprang rakt in i Mimi och Laras koppel.
Nu är han tvärhalt. Stöder inte på benet. Jag orkar inte bära honom så långt i taget. Sakta tar vi oss hem.
Idag söndag
Idag söndag har vi kennelbesök – ni är hjärtligt välkomna!
Hundarna ska motioneras.
Måste fixa fikabröd.
Assi och matte kommer på besök.
Rolig dag men ikväll kommer jag att vara trött! Släpar fortfarande på urinvägsinfektionen jag drog på mig förra helgen genom att sitta ute och frysa på hundutställning i dagarna 2. Känner mig riktigt riktigt seg nu på morgonen. Kaffe. Det går åt kaffe. Och smoothie med mycket basiska lingon.
Valplåda
Idag skurar vi valplåda och tvättar alla grejor i valprummet. Förbereder för att Princess ska komma.
Stackars Pärlan kommer att bli besviken – hon ligger alltid på natten i Zeldas och valparnas sista korg – det luktar valp där….
Pärlan är så hängig och ledsen och olik sig. Jag tror hon längtar efter egna valpar…
Syren
Älskar syrener!
Shibor
I går planterade jag ett gäng blommor i krukor i trädgården. Mimi, Lara och Boy höll mig sällskap.
Lara hittade något intressant i min vildvuxna rabatt – och plötsligt klickade det i mitt huvud. Talgoxarna som flög runt och kvittrade – det satt förstås en unge gömd i rabatten!
Dröm om min förvåning när Lara gick därifrån och INTE ropade på de andra att komma och hjälpa till…. Det hade aldrig hänt med gårdagens shiba! Då hade fågelungen varit död innan jag hade hunnit reagera.