Japp!

Jag har sovit inatt! Sovit! Nä inte i sängen. Utan i soffan. Med hela mitt “pack” hos mig. Pärlan i knävecken.

Alla vill inte vara i mitt sovrum och jag ville att alla skulle få känna hur skönt det är att slippa vara instängda än här än där – som det blir när man har valpar och fodervärdstikar hemma. Nu är flocken samlad igen. 💟💟💟💟💟

Assi

Även från Assi kom en positiv rapport,  fastän han hann kissa på mattan… Nä hämta koppel när en valp blir kissnödig hinner man inte…

En säkerhetsåtgärd kan vara att lägga en tidning vid dörren. 

Assi har ätit och verkar må bra han också… I alla fall i går kväll!

Trym

   Hej Lena,

du har fostrat en exemplarisk valp.

I bilen hem var han lite stressad, men fortfarande nyfiken och inte alls rädd. När vi kom hem var det som om han aldrig hade varit någon annanstans.
Han rör sig naturligt här hemma och förstår familjeheirarkin. Katterna var mindre förtjusta när vi kom hem, men mitt hjärta smälte när Trym lekte med bollen han fått av dig, och plötsligt tittar upp på vår honkatt, försiktigt rullar iväg den till henne och sedan lägger sig ned.

Sen sov han i nästan 2,5 h på vår ryamatta!
Efter det var vi ute på vår första promenad och han for som en oljad blixt. Undersökte allt, tog kontakt (fick såklart löjligt mycket beröm och lite godis) och bajsade och kissade!

När vi kom hem somnade han igen och sov i nästan 1,5 h till. 

Emellan detta har han lyckats äta en ganska stor portion vom, tuggat på en och fått lite torrfoder. Han har dessutom druckit bra med vatten.

Han försöker fortfarande leka med katterna (nedslående resultat: både Rufus och Pucko låg och stirrade på honom när han sov), men oss får han igång. Vi ligger båda på golvet och tar emot och ger puss, efter puss. Han gillar oss och vi älskar honom.

Mailar lite bilder ikväll när kameran är medgörlig!

Stor kram och valppuss

Från familjen

Klockan…

…..är snart 21….

Eichii är på väg till Stockholm….

De andra är redan hemma.  Och jag njuter av att sitta stilla och låta huvudvärken ebba ut….

Men tror ni inte att jag grät en skvätt och redan saknade alla…

Är jag knäpp eller…?

Zelda

Det är inte så himla lätt att komma till min flock och ha sina valpar här! Zelda har grejat det galant och varit bästa vän med Mimi och Lara. Hon har skött och älskat sina valpar helhjärtat och perfekt!

Jag kommer att sakna henne, lilla vimsmajan! Med ett hjärta av guld. Lyckliga hennes matte och husse som får ha henne hos sig!

I dag

I dag är den dagen då jag för sista gången stigit upp prick 2.30!

Och den dagen alla skingras, Zelda åker hem och valparna flyttar.

Det har gått så fort så fort…. – och samtidigt sista veckan utan mer sömn än ett par timmar per natt – såååå sakta…..

Underbara valpar skickar jag ut i livet i vilket fall – fantastiska små valpar, orädda och sociala. Pigga och glada! Alla 3 med sina små egenheter och personligheter.

Nu hoppas jag på långa, lyckliga och aktiva liv i deras nya familjer. Plus att dom får stanna. Och inte behöver byta hem.

Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!