Som rubriken säger är det mörkt…. Både morgon och kväll, på promenaderna.
Men jag hör till dom som faktiskt gillar mörkret. Mörkret är som en filt att svepa in sig i. Inga krav på att vara ute och umgås och fara kring.
Nej, man går där i tystnaden och mörkret – och visst ser man bra ändå. Vattenpölarna glänser på vägen. Skogen går ju inte att gå i, men runt Sturefors är skogen så förstörd att den inte går att gå i ändå. Helt sönderkörd av tunga maskiner. Min sista runda som vi gått under sommaren sprack alldeles nyss – ett nytt lerigt uppkört spår för tunga maskiner. Meterdjupa vattenfyllda diken med en lerig, trasig mitt. Tack alla skogsavverkare! 🙁
Det finns bara ett problem med mörkret – hur f-n hittar man hundbajset…? – ja, för att ta upp! När jag var liten var gatuljusen starka och lysande, i dag glimtar det nåt litet gult uppe mot himlen som knappast når ner till marken och kan lysa upp det viktigaste för en hundägare på morgonpromenad – HUNDBAJSET.
Vi hämtade Lara och Mimi först. Pärlan skrek när hon hörde Mimis röst och Mimi gallskrek av glädje när hon såg mig och hoppade in i bilen och letade efter de andra hundarna.
Lara tog det lite mera avmätt.
Hemma blev det först promenad och sen mat. Sund hundmat, Vildand. Alla älskade det utom Pärlan som var misstänksam. Hon tvingade i sig en del till sist. Resten av gänget slukade maten.
Det är alltid lite spänt när shibor som har varit ifrån varandra träffas. I shibans värld är flocken och rangordningen det primära. När man ses igen måste rangen ordnas igen. Därför är det bra att börja med att gå en promenad. När man går tillsammans så återuppbildas flocken igen.
Men Pärlan brukar inte ha problem med sådant och småtjejerna hade det inte heller. Allt gick bra.
Alla är utmattade efter helgen. I morgon måste vi göra något kul….
Jo ni mina vänner. Inte utan att jag förstår varför hotellet tar ut extra för hundar.
Hela korridoren är rätt så nerkissad. Och här och där ligger bajskorvar också.
Nu är lantisarna på fint hotell. Det tog matte mycket huvudbry att förstå, hur man fick igång hissen.
Mycket hundar är det här. Hundarna har ätit – ja inte Boy förstås… Taizan är så glad att han racar runt runt och skäller. Pärlan har provat sängen. Boy också.
500 NKr extra tog dom om man har hund med sig. 🙂
Sömnig Boy – morgonen är inte hans bästa tid. Han vill ta det lugnt och behandlas med varsamhet. Inte jäktas och stressas. Väckas försiktigt och artigt. Annars blir han grinig och sur vilket varar ända fram till frukost… 😉
Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!
