Undrar ni över Tai? Han sätter ner tassen aningen mer för varje dag. Vår veterinär hade inte möjlighet ta emot oss förrän i morgon. Jag vill helst gå till vår vanliga veterinär och inte till någon jag inte känner.
Det här är ett allvarligt läge och jag vill prata med någon jag känner som vågar säga till mig rakt ut hur allvarligt det är.
När min Akiko fick graviditetsdiabetes sade alla bara ”det här ska bli så bra så bra”. Först operera bort livmodern på tik som precis fått valpar. Sen lägga in henne på sjukhus för att prova ut insulin. Sen insulin varje dag resten av hennes liv. Jo hon levde – visst var det 6 år? – med insulin. Och sprutor. Akiko var en tapper flicka. Men hade jag vetat innan hur hennes dagliga liv skulle bli så är det mycket tveksamt om jag hade låtit henne gå igenom det. Hon var ofta yr. Det var svårt ställa in hennes insulin. Hon blev blind. På slutet gav de andra hundarna henne stryk. Min stolta vackra Akiko.
Nej någon ja-sägare till veterinär vill jag inte träffa. Och någon operation tänker jag inte låta en 13 år gammal hund gå igenom. Han har förjänat bättre än så. Mattes Taizan.
Våra hundar kan inte välja. Ibland måste vi göra tuffa val för deras bästa. Det bästa är inte alltid liv till varje pris.
Som ni märker ställer jag in mig på det värsta.
hoppas på det bästa istället!
Alla hundar behöver inte kuta i full fart för att ha ett härligt och mysigt liv. Kan var så skönt att få ta det lugnt och äta godbitar.
Nja, det här är nog inte på den nivån riktigt…. Oerhört tufft för en gammal hund att ta sig fram på 3 ben. 50 meter, sen är det nog.
Att inte få följa med på promenader 3 ggr varje dag är en stor sorg för den gamle. Och vi andra får gå kortisar för att han ska slippa vara ensam. Situationen är pressad.
ja, jag har inte förstått hur allvarligt det var. kram
stakars tai!!!!! 🙁