Undrar ni hur mötet mellan Zelda och hennes gamla matte gick?

Det var lite spännande – först hälsade Zelda som vanligt, som hon gör på alla. Sen tvärnitade hon och blev helt stel och ANDADES in lukten från gamla matte. Det syntes hur hjärnan jobbade. Så mindes hon och började hälsa ”på riktigt”. Tjöt och var överlycklig en stund. Överröstad bara av Mimi som skrek ännu värre plus att katten passade på att pipa ut genom en öppen ytterdörr och Boy gjorde detsamma…. Vild kalabalik alltså.

Kvällen hade gått bra och när jag kom hem och gamla matte åkte blev Zelda upprörd och ville åka med. Zelda sover med mig i mitt sovrum utan andra hundar för att få lugn och ro. När vi gick och lade oss blev hon lugn. Imponerande hur bra hon tog det och intressant att se hur hundar verkligen lever i nuet och anpassar sig till nya situationer. Nu kommer gamla matte och då är det hon och jag.

Likadant som Funny reagerade när hon var här i helgen – nu är jag tillbaka i min flock och då är det matte Lena som bestämmer och jag är en hund igen som lever i en flock.

Tänk om man själv hade lika lätt att anpassa sig till det oundvikliga!