Har precis gjort om Sutamuroku shiba på Facebook till en sluten grupp.
I framtiden kommer jag att lägga in alla nya valpköpare för att visa bilder och filmer på valparna.
Äldre valpköpare är välkomna att söka medlemskap – som ett forum att föra diskussioner m m i, visa bilder på era hundar etc.
Välkomna!
– att jag ville börja rida igen. Letade upp några ridskolor. Tittade efter sätt att anmäla mig på.
Där blev jag svettig.
Först skulle man skapa en användare för att kunna logga in och ställa sig på kö till plats. Och för att skapa en användare skulle man uppge sitt personnummer.
Hallå där…. Vart tog den enkla “Hej, jag vill anmäla mig till x-klass lördagar kl 9” vägen?
Nä – mitt nyvunna intresse för att börja rida igen försvann direkt.
Dessutom ska man vara på plats 30 min innan och sadla sin häst. För att stå uppställd utanför ridhuset när man ska börja rida.
Då mindes jag det där med ridskolor och alla hästar som var elaka i boxen för att dom var utlessa. Plus jobbiga och tråkiga att rida.
Nä. Ingen ridning.
Bland Sveriges uppfödare just nu.
Agria går just nu ut med att tikvalpar bör kastreras före första löpet för att undvika juvertumörer. Och förstås livmoderinflammationer.
Herregud.
I Sverige har vi en policy att inte kastrera hundar vilket t ex SKK står bakom. Agria och SKK samarbetar vilket blir lite märkligt i detta fall. Agria går med sin rekommendation helt emot SKKs egen policy.
Det finns raser där det är ett problem bland äldre tikar med t ex livmoderinflammation.
Detta bör förstås hanteras via avelsarbetet. Inte via att dölja problemet med tidig kastration.
Andra hävdar att kastration av tikar behövs p gr a beteendeproblem. Men är det sådan hundavel vi vill ha? Hur vet vi vilka tikar/linjer som bör avlas på om deras tikvalpar kastreras?
Det finns också raser som är mer benägna att få tumörer. Samma där. Man bör arbeta med grundproblemet. Inte dölja det.
Det finns många nackdelar med kastration. Urinläckage. Fetma. Ändrad pälskvalitet.
Tidig kastration kan också enligt min erfarenhet leda till att du får en ständig valp därhemma som inte mognar känslomässigt. Jättekul när hunden är 3 år och fortfarande äter upp soffan.
Kastration av tikar som inte är sjuka innebär att hunden får genomgå en stor bukoperation. Jag skulle aldrig låta min hund göra det om det inte fanns starka skäl.
Om vi tittar på rasen shiba så är det inte en ras vars äldre tikar får livmoderinflammationer som ett brev på posten.
Jag har haft rasen sedan mitten av 70-talet och jag vågar nog påstå att juvertumörer inte är speciellt vanligt heller. Jag vet ingen tik som behövt avlivas p gr a detta.
Min åsikt är att inte heller hanar ska kastreras även om det är ett enklare ingrepp. Om din unghane är besvärlig kanske du i första hand ska titta över det liv du ger din hund. Det gäller förstås även tikar. Lever den ett tryggt och bra liv med bestämda rutiner och regler? Får den sitt behov av motion uppfyllt? Andra behov av sysselsättning och aktivering uppfyllt också?
En hund är en egen art som vi tar in i vårt hem. Den behöver mer än en liggplats att sova på för att må bra.
– eller kanske är det resignerad jag blir.
Ser att självmordsförsöken på SIS-hemmen ökar bland flickor.
Själv har jag jobbat både inom BUP och SIS. Inom BUP har jag jobbat inom både sluten och öppen vård. Även på behandlingshem.
Idag finns inte vårdplatser inom BUP så att det räcker till för de som behöver vård.
Inom SIS har man sänkt kraven på utbildning för att få personal.
Barn och unga med psykisk och utagerande problematik är sannerligen ingen enkel vårdgrupp att ta hand om. Inte ens på BUPs behandlingshem – på den tiden det fanns sådana.
Att sätta dessa barn i familjehem utan specifik utbildning för uppgiften plus ingen ordentlig uppföljning från socialtjänstens sida – är kriminellt. Självklart att dessa barn/ungdomar flyttas runt. Det behövs specialutbildad personal och anpassade lokaler. Vanliga familjehem räcker inte till. Extra resurser i form av kunniga psykologer, barnpsykiatriker m fl.
Resultatet blir att dom hamnar inom SIS. Där man inte har vare sig utbildning eller de rätta resurserna eller metoderna för att vårda just den gruppen.
Sverige har nedmonterat så mycket vård under de sista 20 åren. Utan att något annat tillsatts.
Tro mig – andelen barn och unga som mår dåligt kommer att öka. Idag ser vi många redan inom förskolan som vi vet att det kommer att bli svårt för senare.
Diagnosen ADHD sätts på allt fler unga. Men tro mig – den kommer inte att “lösa” alla problem. Tro mig.
Det behövs mer specialistvård. Med tillhörande vårdplatser.
Och när ska vi äntligen börja prata om att barn behöver sina föräldrar? Samt att det inte är förskolan som ska stå för anknytning och uppfostran av små barn.
Kiro har hittat klöven. Och vilken jätteklöv!
Roligt att se att Kiro har fått prova på viltspår! Det är vad de flesta shibor tycker allra mest om att göra – få spåra.
Bakom Mimi, Lisa och Darina
Här en våffelpaus.
Japp! Det gjorde det. Lisa är duktig.
Mitt i spåret blev Lisa bajsnödig. Då avvek hon – en bra bit – från spåret, bajsade och skuttade sedan tillbaka till spåret och fortsatte spåra. Hon visste precis vad hon gjorde!
Jag ska anmäla henne till anlagsprov. Sedan ska man ha lite tur också. Med bra domare och bra skog. Och bra väder….
Kvällsmys i soffan.
Det är så roligt när valpköpare skickar bilder.
Här Lill-Assi. Så söt och så fina färger!
Jag sålde Zelda till ett ungt par. När Zelda var under året separerade ungdomarna och Zelda bodde kvar hos matte.
Det var inte så lätt för matte – hon hade haft huvudansvaret för Zelda även innan separationen men nu blev det värre eftersom matte mådde oerhört dåligt. Hunden bodde hos mattes föräldrar ibland och var även här vid några tillfällen.
Zelda visade alla tecken på att inte må bra och utvecklade problembeteenden. Matte flyttade till lägenhet i centrum och där blev allt ännu värre. Zelda reagerade på alla ljud. Hon skällde och var rädd för olika saker.
Så småningom gav matte upp och insåg att det bästa för Zelda var att flytta tillbaka till mig.
Under de helger jag passade Zelda innan flytten till mig var hon superstressad. Hon vankade och väntade och tittade på alla bilar ifall det var matte som kom. Zelda hade ansvar för sin matte. Hon sov inte. På en hel helg.
Jag hämtade Zelda en kväll efter jobbet. Hon hoppade in i bilen.
Det märkliga var att hon aldrig såg sig om och aldrig mer letade efter matte.
1 månad senare hade hon ett nytt hem. Även det i lägenhet i hus med hiss utanför dörren. Zelda sa inte ett ljud. Alla rädslor var som bortblåsta.
När jag åkte upp efter ytterligare 1 månad och frågade henne hur hon mådde, var hon väldigt bestämd. Hon skulle INTE följa med mig hem till Linköping.
Efter det har Zelda tackat mig genom att ge mig 2 kullar med de finaste valpar. Numera har hon även fått en människovalp att ta hand om.
Skickar pussar och kramar till finaste Zelda! Tack lilla gumman!