El Camino

Förbereder mig! Även fast det är tänkt att jag ska gå först om 1 år.

Tygmärket ska sys fast på ryggan.

En bra och mycket lätt sovsäck och sidenlakan är ett måste har jag förstått. Och väl ingångna och lite för stora skor. Och bra strumpor…merinoull rekommenderas… Så ni hör! Det tar lite tid att förbereda sig!

Man ska aldrig säga så

– därför att det oftast straffar sig. Hårt.

Men den här kullen är den “snällaste” jag haft på länge. Sover gott. Även på natten. Är tysta och coola.

Men – det hinner ändra sig. Efter 4 veckor kan dom dra igång. Men då får jag vara tacksam över att dom första 4 veckorna gått bra!

Mimi är en tik som inte jagar upp sig. Hon är lugn och tar allt med ro. Valparna är välfödda och rena.

När man har hållit på med uppfödning ett tag vet man att allt kan hända och är glad varje gång det går bra!

Ingen rast ingen ro…

Idag ska jag åka och hämta Xera – som löper –
och presentera henne för en ny pojkvän. En äldre gentleman denna gång som är duktig på att flirta med och att para flickor och som Xera inte kan köra med! Hon var rätt jobbig mot Maru som fick slita och fick till en parning alldeles för sent i höglöpet.

Känns som alldeles nyss som hon löpte förra gången! Tiden går fort!

Orm!

Så hände det som inte får hända.

En brun pinne på vägen börjar röra sig och Darina sätter ner huvudet för att se, vad det är. En liten brun orm som passar på att bita henne. Sen rasslar den snabbt ner i diket! Tur för den! Att inte Pärlan fick tag på den. Då hade den varit både död och uppäten. Innan den hann blinka.

Upp med Darina på armen och så försöker vi skynda oss hem. På vägen ringer jag och bokar tid på Jägarvallen som är snälla och tar emot oss.

Darina läggs in för övervakning och matte är ifrån sig av oro….

Fattar inte att det var chihuahuan som blev ormbiten med tanke på att det är shiborna som jagar orm!