Mat!!!

Ge oss mat! Nu!

Olle och Lisa är otåliga när jag skriver några blogg-inlägg. 

Vi har kommit in efter en blöt och lerig morgonpromenad. 

Värst är katten. Redan kl 5 skriker han. Mat mat! Han har oftast mat kvar sedan kvällen innan men det hjälper inte. Den maten går inte att äta – den är gammal. Även om det är torrfoder. 

Får inte katten mat först av alla sitter han och spöar hundar.  Boy hatar det. 

Nej det hjälper inte att ge katten mat kl 5. Han blir ändå lika stressad när hundarna får sin  mat.  Då har nämligen hans egen blivit för gammal och går inte att äta.

Belle hälsar

— att hon mår bra och att magen växer stadigt.  Det är snart dags att komma hit och vänta på valpfödsel. Hon kommer dock inte att vara här på söndag på besöksdagen. Dels är det för tidigt att vara här men jag är också alltid rädd för smitta på en högdräktig tik.

Tidiga morgnar

Klockan ringer  alltid 5.

När sommartid ändrades till vintertid small mörkret till i huvudet. Det kändes som minst 1.5 timmes skillnad kanske 2.

Det är mörkt på morgonpromenaden och mörkt på eftermiddagsprommen. Mörkt. 

I morse var det en fågel som kvittrade. Skarpt och med en speciell sång.  Den följde med oss en bit och var tydligt nyfiken på mitt gäng. Jag kan många fåglar men det här var ingen vanlig. Försökte få syn på den men det gick inte. 

Det kommer att bli mörkare några veckor till. Men vid jul vänder det. Igen.