Den här klarar Pärlan och Mimi bäst. Lara ger upp och Boy har ju tratt så han får inte ens försöka.
Den här var svår! Som ni ser kan man få upp klossen bara i ena hörnet. Det är svårt att förstå! Mimi och Pärlan lyckas utan att egentligen förstå varför. Men det är egentligen innan dom kan det som det är till mest nytta….
Kul tycker i alla fall alla hundarna att det är!
Även Pärlan fick gå 1 viltspår. Pärlan har ett 1:a pris i öppen klass men har inte tränat på ett par år.
Inte hennes val!
När spår-ryggsäcken kommer fram börjar hon skrika och fortsätter ända tills det är hennes tur att spåra….
Eftersom det var längesen fick hon gå ett kortare spår som bara legat 1 dryg timme. Men med bloduppehåll, tillbakagång och några tvära vinklar. Plus att det lyckades komma ett gäng svampplockare och irra omkring över spårstarten – förstås….
Pärlan spårar som hon lever – intensivt… Att ta kort är det inte tal om, matte har fullt upp med att hinna med….
Nä, Pärlan hade inga problem…med det spåret…
Får försöka lägga 1 spår/veckan och göra dom bortåt 1 km för att få ner tempot på henne.
Mimi går före mig. Plötsligt stöter hon på något intressant. Viltspåret går tvärsöver och hon tar utan att tveka upp det.
Ni ser så noggrann hon är!
Man ska ju inte göra vinklar första gången men jag var tvungen. Mimi undersöker noga framåt och vänder här.
Duktigt! Hon har inga problem med att lösa den tvära vinkeln.
Här hittar hon klöven!
Spåret har legat 1 timme och det blev 2 vinklar. Mimi hade inga problem och spårade noggrant. Hon tyckte det var lite konstigt! I morgon ska jag lägga ett spår till så att hon blir lite mer inne på det.
I går kväll var vi på andra kurstillfället. Nu börjar det bli kul! Belöning och belöningsplacering var innehållet.
Pärlan lärde sig att vrida huvudet åt olika håll, gå mellan mina ben och att bakifrån gå in och ställa framtassarna på mina fötter. Trodde jag aldrig hon skulle göra… 🙂 Pärlan är en sådan talang. Hon verkligen älskar att arbeta! Lär sig så lätt och vill ha mer mer mer…
Så himla kul hund att jobba med! 💖💖💖
Håll en godis i öppen handflata. När hunden sträcker sig för att ta godiset – stäng handen. Öppna handen så fort hunden är stilla.
Den får bara ta godiset om den gör det du har tänkt – vanligt t ex att den tar ögonkontakt och tittar dig i ögonen i stället för på handen.
Supereffektivt att använda omvänd lockelse för att träna – den som följt min blogg kanske minns att det var omöjligt att få Lara att lägga sig ner. Med tekniken omvänd lockelse går det jättebra! Shibor älskar ju att tänka och agera självständigt och alla metoder som innebär eget arbete uppfattas som positiva.
Pärlan lär sig backa på samma sätt – alltså backa ifrån mig. Svårt för en Pärla som vill vara nära sin matte. Med omvänd lockelse går det. Varje gång hon rör sig bakåt öppnas handen. När hon går mot matte stängs den.
Pärlan blir så upphetsad att hon hässja r! Så spännande tycker hon att det är!
Ikväll var vi på Freestyle-kurs, Pärlan och jag.
Lara hade tur och fick vara med i stället för Funny.
Vi får väl se. Hur kul det blir. Uppstartstillfället är aldrig så kul. Mycket info och lite träning…
Gissa vem som ska gå kurs i det….
Pärlan å jag! 🙂
Ska bli dö’kul!!!!!
Ikväll var vi – Mimi och Lara – på ringträning i ÖKKs regi. Det var himla trevligt! Båda hundarna skötte sig fint och vi kunde träna lite smådetaljer. Speciellt Mimi var suverän!
Man blir så glad när man gör något med sina hundar och det går bra!
En tur till Vadstena och Morrhåret gav resultat – egentillverkad sele, ställbar i alla led. Trycker inte på bogbladen som så många andra selar. Skaver inte under armarna. Stör inte bogarnas rörelser. Fladdrar Inte någonstans. Enda jag inte gillar är ringarna på sidan, men det har med estetik och inte passform att göra. Kanonsele! Kan användas som cykelsele också. Eller inte-dra-sele. Men för oss är det en spårsele.
Mimi tycker den är helt ok!
På vad? Det vet dom inte! Matte lägger deras första personspår (och skäms för att hon inte gjort det innan.)
Lara fattade nada och fick gå godisspår i stället. Men Mimi! Hon klippte det direkt! Hon fick ta Laras också. Vilken hund! Måste börja jobba med henne….
Pärlan skrek när jag tog fram spår-ryggsäcken. Jag lade ett kort men svårt spår till henne. Med tillbakagång som hon alltid tyckt är knepigt. Hon förstår nog inte varför någon vill gå tillbaka när man kan gå framåt!