Ja i kopplet.

Min metod har haft bra effekt på Lara. Grunden är förstås tillräckligt med motion så att hunden lugnar ner sig.

Shibor är motionskrävande hundar. Jag brukar säga att en shiba bör motioneras 1 mil/dag men det är egentligen ett understatement. Sammanlagt 1.5-2 mil/dag bör du gå med din shiba.

I förrgår gick vi sammanlagt 4 timmar. I går blev det 3.5. Då blir det många timmars träning. Att gå utan att dra i kopplet är också mental träning som är jättejobbig för en pigg unghund.

Med min metod förstår hon tydligen vad det är jag vill att hon ska göra. D v s backa i sin position. Det är viktigt! Hur ska en hund kunna göra vad det är som vi vill om den inte förstår? Att komma framåt är normalt för en hund och att bli hindrad skapar stress. Därför är det jättesvårt att förstå alla dessa ryck i kopplet.

Nu går det jättebra. Repetition i början av promenaden och påminnelser i slutet. Början och slutet är stressmoment för hunden och då glömmer den lätt. Likaså om det dyker upp harar och katter.

Nu har jag tagit i med hårdhandskarna med Laras evinnerliga dragande i kopplet.

Pärlan och Boy drar aldrig. Dom går på min högra sida. Boy går alltid i flexi så han hamnar lätt framför.

Mimi och Lara – och Darina – går på den vänstra.

När man har många hundar går dom efter den dom går först – alltså anpassar sig inte efter mig som jag vill. Har man 1 hund är det ju inga problem. Då får man kräva att hunden håller koll på en själv. Den som går först leder flocken. Tänk på det! Går du eller din hund först?

Mimi kan också dra men hänger inte i kopplet som Lara gör. Lara är en hängare och det är varken bra för henne eller mig.

Varje gång hon sticker iväg framåt – d v s hela tiden – håller jag utan att säga något emot i kopplet och går förbi henne – släpper tager i kopplet och motar henne i stället med min kropp. Det blir många stopp. Jag vill att hon ska ta kontakt med mig innan vi går vidare. Inte alltid det händer ska jag säga. Lara är i speeding mood just nu. Katter och harar och prassel i buskarna hjälper inte upp saken.

Där står vi stilla en stund innan vi går vidare. Pärlan suckar – vilka idioter! hör man hur hon säger. Min tröst är att hon var många gånger värre än Lara i sin ungdom.

När Lara hamnar bakom eller bredvid mig får hon alltid beröm. Jag kan inte förstärka med godis eftersom det är praktiskt omöjligt – men hade jag bara haft 1 hund hade jag gjort det.

Sele går inte – Lara tar inte ett enda steg framåt om hon har sele. Har provat olika och under lång tid men fått ge upp. Det slutar med att Lara går och gömmer sig när vi ska gå ut. Annars kan man variera med sele och halsband för hundar som drar.

Viktigt är att inte trigga hunden – och en själv…. – genom att bli arg. Tålmodigt kämpar vi på. Jag tycker faktiskt att det har effekt! Jodå det har det. Även om upprepning och obönhörlig konsekvens är det enda som hjälper.

Kravet är alltså att Lara ska gå bredvid eller bakom mig i löst hängande koppel. Varje gång hon drar motar jag henne med kroppen genom att kliva fram framför henne och få henne att stå stilla. Eftersom jag har vänt mig om står jag framför henne. Vi står stilla tills hon tar kontakt. Om hon försöker sticka förbi hindrar jag henne med kroppen. Sätta ut ett ben eller ta ett snabbt kliv så att jag hamnar ivägen. När Lara är lugn vänder jag mig om och går vidare.