I går kväll var jag med om en otäck sak – skulle ge hundarna en godis och ingen Taizan kom. Fick gå och leta efter honom – han låg i en korg. Ropade en gång till – ingen reaktion. Gick bort till honom och lade godiset framför hans näsa och sade hans namn en gång till – fortfarande ingen reaktion.

Vad rädd jag blev! Jag trodde han var död!! Usch så obehagligt, gick och tände lampan för att kunna se ordentligt. Såg att han levde genom att ögonen var halvöppna och rörde sig lite. Då gick jag och rörde vid honom och då vaknade han och var ganska förvirrad.

Undrar vad han drömde? Och jag var tacksam för att han levde…. Han andades så lätt att det nästan inte syntes. Han var så trött i går att han missade kvällsmaten och det har aldrig förut hänt i världshistorien.

Klart han fick sin kvällsmat bortburen till sig då!