Det här kortet kom just upp på FB. Från 2012.

Min finaste Taizan. Ibland saknar jag honom så fruktansvärt. Som idag.

Pärlan är i höglöp och jag minns hans tålmodiga väntande de första åren jag hade honom. Han hade ju varit avelshane i både Japan och USA. Han var van vid att vänta.

De sista åren var han helt annorlunda och kunde göra mig helt galen när speciellt Pärlan var i höglöp. Då var det slut på den väntande attityden! Då ville han kräva sin rätt och bröt sig ut genom grindar. Eller helt sonika hoppade över. Gamla tokiga hund! 💟💟💟💟💟💟💟

Du är saknad min vän!