Jag är helt kär i dom här valparna! Så otroligt jämna. Dom kommer att få fantastiska svansar! Zelda själv är en väldigt snäll och lättanpassad tik – och pappa Ichi är känd för att ha lämnat mycket snälla och oagressiva valpar.
Zelda är världens duktigaste mamma! Idag har mjölken runnit till så i morse fick vi hjälpas åt och mjölka ur lite. Nu känns hon fin.
Zelda får fr o m idag gå med på de kortare morgon och lunchpromenaderna. Men den långa prommen får hon stanna hemma från ett litet tag till. Efter får hon en egen promenad.
Gamla shibor är det underbaraste som finns. Det är något så rörande med deras ålderdom. Helt plötsligt vet dom själva med sig att det går mot slutet. Att dom inte kan och orkar lika mycket. Dom blir tvungna förlita sig på sina människor på ett sätt som inte var möjligt när dom var unga.
Jag blir så ödmjuk inför dessa åldringar. När dom är borta hoppas man alltid att man gett dom ett bra liv.
Men jag tror man ska försöka ha med sig att förutom ett för hunden vettigt hundliv så uppskattar och minns våra hundar också guldkanterna i tillvaron. När man gjorde roliga saker. Tårtan på födelsedagen. Ja ni förstår. Det lilla extra.
Finaste Zinan har varit i Stockholm och träffat bl a Oliver. På bilder har jag sett att han blev ganska tillknölad av just Oliver. Går det bara juste till var det troligen nyttigt. När shibavalpar är runt 5 månader och äldre passar de äldre på att uppfostra till underkastelse genom ganska hård lek. Valparna springs omkull och brottas ner.
Det som sker under lek är ju inte lika provocerande och aggressionsutlösande. Hundar vill ju inte slåss om det inte är nödvändigt. I alla fall inte dom justa. Därför tar dom till leken för att fostra ohängda ungdomar.
