Så alldeles extra tokroligt att en ryttare – och en häst! – fick Jerringpriset i går. Ett pris där svenska folket bestämmer.
Andra idrottsmän är beroende av sin egen prestation. Plus i vissa sporter av lagets.
Men att vara beroende av en häst, mer än 500 kg tung och med en hjärna stort som ett plommon, måste vara worse case scenario för varje vältränad idrottsman. Och då har jag inte ens nämnt alla skador hästen kan få på vägen. T o m på väg in till arenan.
Så Peder Fredricson och All In – ja hästen vann förstås också i mina ögon – välförtjänt och well done!
Sen får Expressen m fl tjuta hur mycket dom vill. Synd bara att jag inte röstade. Nästa gång ska jag göra det. I det här fallet blev det 1 röst mindre på Peder. Och All In.
….som kom på besök igår. Trevliga besökare gjorde att dagen som började kl 11 och slutade 15.30, gick fort.
Nu väntar jag in Mimi’s valpar innan nästa besöksdag planeras.
Det gladde mig att Maru var så social och duktig! Det var hans allra första erfarenhet av att umgås nära med människor han inte känner. Han är en duktig liten hund!