I natt

….vaknade jag av ett missnöjt gnäll. Från Mimi’s rum. Hennes valpar brukar vara knäpptysta.

Tyst en stund och sedan ökade gnällandet till gallskrik. Jag hör att det är allvar och kastar mig upp.

Det är den svarta pojken som har klängt ut ur valphagen och kravlat sig över hela golvet och nu har stött ihop med väggen! 🙂

Som sagt – det är många skratt när man har valpar…

Om ni frågar morfar Boy skulle han aldrig drömma om att klänga över eller igenom någonting alls. Han är så rädd om sin kropp. Mamma Mimi klänger över och igenom allt hon hittar. Ska bli intressant att se hur denna pojke blir!

Nä – han har inget namn ännu….

Nu ni

….Har det börjat på allvar.

Valparna börjar bli rumsrena. Det går inte längre att bajsa inomhus även om man kan tänka sig att fortfarande kissa inne.

Alla blir ju inte bajsnödiga samtidigt. Vilket betyder att ALLA springer in och ut ett antal gånger på 2 timmar. Dom yr som små bollar och är inte helt lätta att samla in. Gissa om jag blir svettig! Varje gång jag sätter mig ner – för att äta eller annat – börjar en valp skrika.

Nu är dom instängda i sitt rum. Någon skriker och är fortfarande missnöjd. Men nu får det faktiskt vara så. Nu ska jag strax gå ut. Med dom stora.

Dom små har börjat få torrfoder och det tycker dom är gott. Dom äter nästan bättre av det just nu än av MUSH. Då har jag ändå 2 olika valpsmaker. Allt som är nytt är nämligen intressant i shibans värld.

Idag får vi första valpbesöket. I morgon nästa. Nästa helg de 2 sista. 1 per dag är det bästa. Annars riskerar besök nr 2 på dagen att bara få titta på sovande valpar.