Sur Lara

I går kväll när jag var ute med andra hundar slogs Mimi och Lara. På 3 år har det bara hänt 1 enda gång tidigare. Lara var bara tuggad på i pälsen men Mimi är ordentligt biten i övre delen av ena frambenet.

Idag är överarmen svullen till dubbel storlek på Mimi. Hon har slickat hela natten. Hysterisk och stressad. Stackars Lisa är också hysterisk. Hon tycker så synd om sin mamma och försökte förtvivlat hjälpa henne vårda såret på insidan av frambenet. Det tyckte inte Mimi om. Det upprörde Lisa som inte har kunnat sova i natt. Hon har sprungit runt och skällt av och till hela natten. Till sist stängde jag in henne med Lara framåt småtimmarna och då somnade hon. Nu är Mimi instängd i mitt sovrum med tratt på huvudet.

Nu har valparna skrikit i säkert en halvtimme. Dom är missnöjda. Bäst att jag tar ut dom. Rumi är också missnöjd. Hon vägrade bajsa på morgonpromenaden. Då går vi hem – sa jag. Det hade inte Rumi tänkt sig men jag är stenhård. Man bajsar när man ska annars får det vara! Då får man vänta tills nästa planerade rastning.

Kl 8.30

– har jag rastat hundar i 3 omgångar och cyklat 1 mil med Boy, Pärlan och Maru. Näktergalen sjöng och solen sken och det var ett helt perfekt väder! Boy ville simma så det gjorde han. Nya cykeln är en fröjd att cykla på!

Efter lite mer kaffe och en andra frukost ska jag ge de hundar frukost som var ute och sprang. Bada Pärlan för att hon är smutsig. Ta ut valparna.

Börja göra i ordning ett valprum härnere och flytta ner valparna.

Klippa klor och borsta hundar.

Börja städa resten av huset. Nånstans här är det dags att börja rasta hundar igen vilket tar ett par-tre timmar.

Hem och försöka fortsätta städa. Och äta något som inte tar några längre tider att laga.

Samt mata valpar av och till.

Dagen går fort och jag lovar att några dödtider finns inte….