Kategoriarkiv: El Camino

Dag 14 del 1

Har jag redan vandrat i 13 dagar, och ska börja den 14e…? Jag kommer aldrig att glömma hur det var att gå från Saint Jean till Roncevalles. Hemskt.

I går kväll fick vi en fantastisk 3-rätters-middag som avslutades med en pytteliten skvätt kaffelikör. Kan det bli bättre? Det var magiskt! Trevligt och varierat bordssällskap – paret från UK som bara var på genomresa med bil och hamnade på ett pilgrimsmiddag av misstag. 3 cyklister som.var himla roliga – nåja, 1 körde bilen och 2 som cyklade. 1 amerikanska och många från Kina/Taiwan/Korea.

Ena dagen består middagen av 1 liten morot och 0.5 burk hummus. Nästa av en sagolik 3-rätters. Det är så livet på Caminon är. Man vet aldrig hur det blir. Vad som finns bakom nästa hörn.

Öppet fönster hela natten och 1 stor hund har vaktat. Han har skällt av och till när han hört något. En bra natt. Nu njuter jag av en stor säng och gör mig beredd att gå ut igen.

Dag 13 del 2

Precis när jag satt utanför byn Ermita de San Nicolas och kände mig rätt usel kom en man fram till mig, log, gav mig denna och gick igen

– en gul Camino-pil. När man går Caminon blir man väldigt fäst vid gula pilar. Det är dom som visar riktning och vart man ska gå. Jag tog det som ett tecken!

Ser ni den lilla vägen? Den har jag gått idag.

Andra dagsbilder:

När det var ca 5 km kvar till Fromista gick vägen bredvid Canal de Castilla. Det var en riktig kanal med sluss och allt!

Jag passerade Fromista och vidare till Poblacion de Campos. Hungrig och trött och det var väldigt varmt. Tittade in på 2 albuerge, det sista var trångt och eländigt. Blå plast på sängarna. För att få säng där måste man gå till ett hotell en bit bort. Jag gick bort till hotellet och sen så jag “Nehej min vän, inatt blir det hotell och sova ensam “. Jag fick direkt ett glas sangria i handen och på rummet fanns lite godis. Ni hör ju? Jag har beställt pilgrimsmeny – igen – och hoppas det inte är för äckligt.

Inatt får jag hosta hur mycket jag vill. Ingen kommer att snarka.

🙏 Buen Camino!

Dag 13 del 1

Ingen bra dag idag. Vaknade tidigt av att det gjorde rejält ont över hjärtat. Sen gick det över.

Har så ont i vänster fot – inte den högra som det var från början – att jag knappt kan gå. Har fått ännu svårare med andningen – förkylningen har satt sig på luftrören.

Känner mig ledsen och ensam och trött. Längtar hem.

Dag 12 del 2

Ut från Tardajos i gryningen. Dagen började molnigt och molnen hängde lågt.

Det är en märklig tanke att pilgrimer vandrat en del av dessa vägar i 1000 år för att ära aposteln Jakob och hans kvarlevor som fraktades dessa vägar och nu ligger i Santiago.

Mesetan var till en början inte så platt som det sades att den skulle vara, men definitivt träd och skugg och vattenfri. Timme ut och timme in på rak grusväg.

Vägen går genom flera byar.

Vägen går även igenom Monasteria San Anton.

Här satt ett helt sällskap och tjattrade. Sen reste dom sig upp och gick FÖRBI undertecknad som utmattad knatade på – km efter km på stekhet asfalt. Varmt varmt och inget vatten.

Därframme syntes Castrojeriz borgruin.

Väl i den lilla staden Castrojeriz höll jag på att svimma. Blev upplockad av en engelsk tjej som visade mig på ett litet albergue. Efter sedvanlig dusch och tvätta kläder lade jag mig ner i sängen och bara skakade i ett par timmar.

Av något skäl missade jag rundvandringen i huset som alla utom jag tvingades med på. I källaren finns tydligen ett obehagligt och märkligt skräck-kabinett som har skrämt alla som var med… Innehavaren av alberguet har visat ett märkligt och påträngande intresse för min rumskamrat – nyss körde jag ut honom från sovrummet och stängde dörren! Ibland får man ha lite kul…

Jag har också – med trevlig hjälp av rumskamrater – hittat ett större supermercado där dom hade mer än läsk, öl och godis. Faktiskt även morötter och hummus! Lycklig har jag ätit 1 morot och hummus till kvällsmat…

Så i natt har jag lovat att vakta min rumskamrat och försvara henne med mitt liv! I gengäld får jag ha fönstret öppet hela natten…

Dag 12 del 1

Dagarna har verkligen börjat gå fort. Många vandrar 1-2 veckor och åker hem sedan. Många skulle åka hem från Burgos i går.

Det är svårt att beskriva hur det är att dag efter dag slita på kroppen. Gå och gå på ojämnt underlag och med ryggsäck på.

I början gick jag fort de första 15 km. Sen blev det tuffare. Nu går jag mer långsamt de första 20-25 km. Det gör ont i fötterna. Vartenda steg. Mellan 20-25 är benen tunga och det värker i ljumskarna. I tid är jag dessutom då nånstans mellan kl 13-16 när det är som allra varmast ute.

Där nånstans kommer jag in i andra andningen. Fötterna och benen domnar bort och då är det lättare att gå igen.

Det finns också en tydlig skillnad på hur folk på Caminon beter sig. I början ville alla komma i kontakt med alla. Det var lätt att hitta folk att prata med. Nu är folk mer slitna. Och slutna. Man vandrar på. Tidigast ut på på morgonen är dom pigga pensionärerna. Alltid glada. Går tillsammans med någon. Senare kommer ungdomarna och går ikapp pensionärerna. Bruna, vita kläder, fräscha, solglasögon. Pojkarna halar snabbt upp sin mobil så fort dom undrar över något. Jag gillar att följa den gruppen i hasorna. Dom har koll och dom är beredda svara vänligt om jag undrar över något.

Idag har någon ställt en telefon på ringning för andra dagen i rad. Sen går dom ändå inte upp.

Mesetan står på tur nu. Mesetan är lång och het. Utan vatten. Utan skugga. Den ska bli speciell att vandra. Vissa hatar den. Andra gillar den. Vi får se. Vad jag tycker. Efteråt.

Dag 11 del 2

Rekord idag – 39 km! Då beror en del km på att jag gick fel I Burgos och inte hittade – först katedralen och sedan inte Caminon.

Dagen började finemang – efter att ha halkat omkring från San Juan de Ortegas kloster ensam i kolmörker genom skog och hört en massa djur omkring mig, hittade jag ett varmt, öppet café – ni vet med typ hembakat bröd, ost och tomat på mackan, supergott kaffe och absolut färskpressad juice – jag såg när han gjorde den! Halva mackan ligger i ryggan för senare behov.

Sedan traskade jag vidare. Långa sträckor asfalt idag. Men också upp och nerför.

Det var jobbigt att komma in i Burgos. Man gick och gick och kom aldrig fram.

Sen var det svårt att hitta katedralen – trots att den var enormt stor!

Jag var nog dem enda som inte stannade i Burgos idag. När man är skitig och stinker och skorna ser ut som om dom har trampat runt på månen så är det inte så att man liksom passar in i stan… Folk liksom glor och ryggar när man frågar något… Min spanska har blivit så bra när jag frågar efter el camino de santiago att jag får rappa svar på spanska som jag bara förstår delar av…

Nu är jag i en liten by som heter Tardajos i en albergue som är enbart donativo. Bara 4 som bor här. En ung koreanska som jag har sett av och till under flera dagar ska följa med upp till byn och se om vi kan få något att äta.

Sen blir det nog vila av! 🙂

🙏 Buen Camino!

Dag 11 del 1

Jahapp – vad ska man säga om erfarenheten av att sova i ett kloster bland mängder av människor? Totalt omysigt! Alla irrar omkring. Känner inte igen någon utom en irländare jag pratade med sista delen av vägen. Förföll till att äta av pilgrimsmaten eftersom jag inte ätit något under dagen och det var den sämsta måltiden hitintills. Brödsoppa – vätskan var god men bröd i stället för grönsaker eller annat vettigt? Äter tillräckligt med bröd ändå så nej tack. Sönderkokt pasta med tomatsås från burk. Sorry. Kan inte svälja sånt. Lite sallad – gick att äta. Pommes – helt vit och kall – gick inte att äta. Efterrätten 1 apelsin och 1 liten youghurt. Det tog jag, ska ha till frukost.

Kom på en ny användning för min buff. Satte den om ögon och öron så öronpropparna inte kunde trilla ut. Har jag sovit? Svar ja! Så många snarkar överallt att det blir omöjligt att bry sig.

Nu är klockan 05 och folk har börjat röra på sig. Det ljusnar inte förrän vid 07.30 och jag är inte sugen på att famla i mörker i evigheter idag, så jag ska ligga en stund till. Idag ska jag gå till Burgos. Det finns en väldigt fin katedral där!

Dag 10 del 2

Vy över Villamayor i morse.

Dagen började iskall, kolsvart och att harva på sidan av starkt trafikerad väg. Tänkte att jag skulle gå genom så många samhällen att något att äta skulle finnas efter vägen men nej. Gick i närmare 4 timmar innan detta dök upp:

Osten var slut så jag fick ingen macka. Dock gott kaffe och en gammal croissant. Och sur juice. Man får vara glad över det lilla!

Vyer på vägen:

Sen närmade sig skogen!

Den sista milen gick igenom något som skulle kunna ha varit svensk ung tallskog:

Upp upp upp och på högsta punkten ett monument över döda i spanska inbördeskriget:

Sen gick det neråt och inatt ska jag sova i ett kloster med stora 20-bäddsrum.

33 km idag. Om några dagar hoppas jag på att klara 40!
🙏 Buen Camino!

Dag 10 del 1

Det lilla Albergue som jag bor på har bara 4 boende i natt. I går kväll var bästa kvällen på Caminon. Den sallad jag fick var ljuvlig. Till efterrätt fick vi en så god hemgjord slags chokladtårta att jag fick tårar i ögonen. Maten gifte sig underbart med ett fantastiskt gott vin. Runt, mjukt. Lokalt. Umgänget bestod av en pensionerad italienare som inte kunde engelska och som gjorde sin 9e Camino samt 2 amerikanska stillsamma damer som bara går runt 7 km per dag. Det tar dom lika länge att gå 7 km som det tar mig att gå 20-25. Var och en gör sin egen Camino.

Sova går inte när man äter så sent. Slummernatt igen. Suck. Men ny dag och nya möjligheter.

Nu är klockan 6.15 och jag sk göra mig iordning för att gå. Blir en lång vandring idag. Hoppas värmen håller sig borta.

Ett par smärtstillande mot ond fot och feber igen Blir bra. Italienaren gick just och de 2 amerikanskorna är på G också.

Dag 9 del 2

I morse blev det rejäl frukost – med OST på mackan! – och sen började jag gå. Vi är inte lika många pilgrimer som går nu som det var från början. Dessutom gjorde foten ont. Men jag knatade på ut ur byn och ut på landet. Efter 1.5 timme var jag helt ensam. Inga cyklister en gång. Som sagt, dåligt uppmärkta leder i Rioja-distriktet, jag lovar! Så till sist förstod jag att jag var vilse. Då blir man glad över Google maps! Hittade till byn jag skulle igenom. Hittade Caminon igen. Man blir glad när man ser ryggorna susa fram framför en! Buen Camino!

Utanför byn hade dom rondell-pilgrim i stället för rondell-hund! 🙂

Ja ni ser hur vägen ser ut! Man måste vara ganska bestämd för att gå såna vägar, varje dag…

Inga vinstockar längre tack-och-lov! Var lite less på dom.

Mycket är skördat och åkrarna plöjda.

Jag har gått igenom 2 städer och hittat en ny buff! -glömde min för ett par dagar sedan och har saknat den varenda dag! Sedan såg jag en affär med sportiga saker och där! – en ny buff.

Är nu officiellt ute ur Rioja!

Det har varit lite kyligt idag, blåsigt. Slapp hamna i regnet. Har gått 30 km utan jättebekymmer – funderade på att gå 5 km till men nej – dumt att pressa foten för mycket just nu. Sitter i en pytteliten by i ett privat Albergue. 7 euro för sängen och resten är donativos. Har en burk kall öl framför mig. Har bett om en sallad till kvällsmat.

Livet är gott!

🙏 Buen Camino!