Denna dagen ETT LIV. I alla fall den senare delen.

Första delen gick underbart. Började med att hitta frukost – bara det! Underbar soluppgång

Tänk att få knata upp för berget med sådana vyer runt sig!

Och en skylt:

Efter dryga 11-12 km kom jag till underbar liten stad, Viana.

Sedan vidare till

Här startade min dåliga dag! Nu är vi i Rioja och här bryr man sig inte mycket om några attans pilgrimer. Vaddå märka ut vägen? Alla pilgrimer jag hade med mig – och med bra appar på rätt väg! – stannade här. Jag hade gripits av agg till staden och vägrade stanna. Fick god hjälp av en amerikanska – med app! – och samma åsikter om staden.

Jag har gått nästan 33 km idag, och de sista 4.5 timmarna i den hemskaste sol utan skugga. Nu har jag stannar i Navarete och är åter inhyst i trångt rum med många våningssängar.

En ny skylt

Den här delen av Spanien är mycket mer torr.

Förutom oviljan att märka ut leden och att använda helt egna tecken och figurer helt random – har dagen – förutom när jag gått vilse! – inneburit omväxlande och roligt vandrande.

Nu sitter jag med en kall öl och njuter och försöker mota bort huvudvärken.

🙏 Buen Camino!

Ser ni att jorden blivit röd? Ett makalöst odlingslandskap med mycket vinstockar.

Lena har lite ont i halsen och magen idag. Det är lätt att gå så länge det inte är varmt. Från Azqueta går det först upp-upp-upp till Villamayor de Monjardin och sedan neråt.

Det är ca 1.5 mil till Los Arcos. Inget var öppet i Villamayor – det är ju söndag.

Ingen frukost i magen gör det extra tungt. Går i 1.5 timme och så:

– ett litet ställe! Där dom sålde uselt kaffe och stora mackor… Jag satte mej “Not open!” sade en kvinna. “5-10 minutes”. Skojade hon? Jag hade lätt suttit där i en halvtimme eller mer…. Som tack för väntetiden fick jag en gratis muffins…

Sen gick det lättare att gå!

Långt borta syns Los Arcos!

Huvudgatan där pilgrimer vandrat i mer än 1000 år. En kaffe och en juice – sen dags att gå igen. Samtidigt kommer värmen.

Nu är det 7 glödheta km till Sansol. Ingen skugga. Däremot blå, söta små vindruvor på stockarna. Låg en klase fina druvor på åkern som jag plockade upp och åt. Jag vågade inte stjäla direkt från vinstockarna….

På vägen ser jag 3 hundar och 1 ung man. Dom sitter uppenbarligen och vaktar en stor flock får på andra sidan vägen. Tårarna rann när jag gick förbi. En av hundarna var i riktigt dåligt skick, pälslös och sönderbränd på hela undersidan. Brännande sol. Ingen skugga. Inget vatten. Hundarna var liksom husse helt upptagen av att titta på fårflocken.

Sådana fantastiska och helt makalösa djur hundar är. Jag längtade intensivt efter mina hundar!

1 km senare – Torres del Rio och jag ramlar in på ett Hostal som ligger mitt i vägen.

1 sallad och 1 öl senare är jag i bättre skick. En ren, stor, supervit säng i eget och svalt rum ingår.

Nu ska jag vårda min hals och mina onda leder. Och mina fötter. Och sova.

🙏 Buen Camino!

Gick ut från Manor i morse vid 07.

Gick mot detta samhälle och hittade – när vi tappade bort leden – ett litet bageri där man kunde köpa ett färskt bröd direkt ur ugnen och kaffe i en automat. Smakade ljuvligt så där tidigt på morgonen!

Några bilder från dagens vandring mellan Manor och förbi Estelle, med stopp för kvällen i Azqueta. Egentligen hade jag velat gå 5 km till men ni vet det där med att gå de sista 5 km efter att redan ha gått 25, vid varmaste tiden vid 16… Och med rejäl uppförsbacke!

Det lilla albergue vi hittade i går är rent och sovsalarna visserligen större men det blir ändå luftigare. Fönstren får aldrig stå öppna tydligen. Jag som sover för öppet fönster nästan året om.

Ingen har snarkat i natt. I med öronproppar och kudden ovanför huvudet. Ändå svårt somna.

Har nog slumrat till en stund frampå morgonen. Klockan är 06. Här får man inte gå ut genom dörren förrän 08. Olika regler på olika ställen.

I dag har jag äntligen inte ont i kroppen. Däremot svårt att andas och hosta. Mår illa och känner mig spak. Munsår på gång. Sur i magen.

Idag ska bli ännu varmare än i går. Och de närmaste dagarna ännu varmare till det vänder och blir svalare. Hatar verkligen värmen. Hemma hade jag inte gått ut alls. Här finns det ingenstans att gömma sig för oss pilgrimer. Alberguen är stängda på dagen. Vi måste vara ute.

I går när jag satt och led i skuggan vid en kyrka kom en asiatisk kvinna och gav mig ett par hårda karameller. Så vänligt!

Vi är i Navarra nu, vindistriktet. Har ännu inte sett några vinstockar men däremot mandelträd

– och vilda fikonträd, tyvärr var inte fikonen mogna ännu.

I gryningen gick jag ut från Pamplona. Med en hel del hjälp från ortsbefolkningen. Det var inte helt enkelt att hitta vägen ut.

Gick igenom förorterna och ut på landet. Det var dimmigt och klart man blev glad när man såg en sån här vy framför sig.

Jag träffade många “gamla” vänner idag. Alla rejält slitna.

Tuff uppförsbacke på 4-500 meter – då blir man överlycklig över att hitta ett café på toppen!

Ser ni den lilla krokiga vägen? Den skulle vi gå uppför.

På toppen fanns dom här figurerna – som jag alltid velat se!

Sen gick vägen brant nerför. Med sånt här underlag. Dessutom var det mitt på dagen och över 30 grader varmt.

Stannade inte i Puente la Reinta utan gick vidare till en liten by, Manor, 5 km bort.

Om du har gått 2.5 mil redan, gå INTE 5 km till med en sista backe på nästan 500 höjdmeter! Min astma blommade ut och jag hade nog dött där på vägen om inte en vänlig dansk hade tagit min rygga och en tyska gått mig i hasorna och pratat med mig. Visserligen tyska, men vänligt tilltal känns alltid igen!

I dag blev det 30 km.

Idag var det inte möjligt att gå fort. Jag som hatar att bli om-gådd fick hålla mitt eget tempo idag. Stanna och vila ofta.

Fick den goda idén att hänga blöta strumpor frampå magen. Svalde skönt också.

Leden har gått in och ut ur små byar. Underlaget har varit ok.

Och titta här – frukt! 6 km innan Pamplona står en man och säljer FRUKT.

Vandrade igenom Pamplona och funderade på om jag skulle gå vidare. 5 km till nästa ställe. Och allt mer brant stigning om jag förstått saken rätt.

På andra sidan Pamplona hittade jag ett litet albuerge och bestämde mig för att stanna.

15 km blev det bara idag men mer hade jag ju inte tänkt gå heller. Hittade chips och har fått i mig salt. Har frukt kvar och får se om jag orkar gå och äta ikväll. Blir dyrt om jag ändå inte orkar maten. Liksom.

Rummet har 4 bäddar och här blandar dom kvinnor och män. Alla pratar tyska. Och inte engelska. Vet inte vart alla min kamrater tog vägen idag. Bara försvann.

Annars har dagen varit en hundarnas dag. Några lösa stora blandrashundar i en mindre by. En ledsen schäfer i en lina. 2 hundar det var verkligt synd om, smutsiga och ledsna och instängda på en pytteliten stekhet gård, vadande i sin egen avföring. I övrigt bara fina hundar i koppel. Mötte en fantastisk ung man som gick Caminon med sin hund. Han hade gått hela och nu skulle han hem. Hunden fick varken åka buss eller tåg så nu var han tvungen gå hela vägen tillbaka. Han hade tält som han och hunden sov i, hundar är ju inte välkomna på boenden. Grabben höll med om att mina 6 hundar hade varit ett problem att få med sig på vandringen. 🙂