Kategoriarkiv: Träning

Att uppfostra hund

Jag bad Sabina Anjert, Akimos matte, att skriva lite om hur hon tänkt och gjort när hon har uppfostrat sin hund. Akimo är så glad och positiv och hänger med matte på både utställning, rallylydnad, nosework, agility m m. Vad ska man tänka på?

Redan från första dagen Akimo kom till oss har vi berömt hans egna initiativ i rätt riktning. Vi har mer eller mindre alltid ett litet öga på honom, inte för att vi behöver det egentligen, han är en otroligt pålitlig liten kille och det är han nog dels pga att vi faktiskt alltid haft ett extra öga på honom. Detta gör vi för att vi indirekt formar och tränar honom lite hela tiden, jag vill inte missa något tillfälle att berömma honom när han gör något bra och jag vill kunna vara steget före för att hindra något som senare kan utvecklas till ett problem.
Han vet idag att det alltid lönar sig att göra på ett visst sätt och därför eftersträvar han nu alltid det.

Vad och hur vi tränat från början och underhåller mer eller mindre dagligen:

Hantering
Låta honom hanteras av oss och andra människor i olika miljöer och på olika vis. Vi började öva all typ av hantering med honom själva, sen fick vänner och familj prova och till sist främlingar. Vi guidar alltid nya människor som vill hälsa för att inte riskera att han ska blir skrämd eller felhanterad.
När han var mindre satte oss vid en lekplats och bara observerade barn. Barn som skriker och springer runt gick vi bara lugnt förbi. Lugna barn fick hälsa och bjuda på godis eller kasta en leksak som vi alltid bär med oss, vi visar även barnen alltid hur man hälsar på ett bra sätt. Akimo har alltid älskat och intresserats av barn och mycket jobb vi gör, bland annat detta är i förebyggande syfte. Idag får han träffa alla typer och nivåer på barn och han tycker barn i alla storlekar är bland det roligaste som finns! Än idag guidar vi barnen för att han inte ska utveckla någon rädsla.
Veterinären åker vi till med jämna mellanrum för att bara äta godis och väga honom. Han hälsar glatt på veterinärerna och bjuder på pussar så även denna träning är mest i förebyggande syfte.
Kloklippning gör vi var 3-4:e dag dels för att underhålla klorna och dels för att det ska tillhöra vardagen att bli ompysslad. Jag är fortfarande generös med godis vid kloklippning även om vi har inte stött på några problem där heller. Som sagt tänker vi mycket förebyggande träning för att hålla eventuella problem borta.

Inkallning
Alltid när han är påväg mot mig kallar jag och gör mig intressant, kommer han inte så får jag jobba järnet för att fullfölja det jag påbörjat genom att göra mig ännu mer intressant än det andra som då lockade mer. Ger jag upp där så förlorar jag otroligt mycket värde i min inkallning och han lär sig då att det betyder inte så mycket när jag står och gapar och han kan lika bra strunta i mig. När han sedan kommer försöker jag få min belöning att vara mer värdefull än det andra han ville till så att han kommer ihåg till nästa gång att det är matte som alltid har det bästa. Att ha tålamod och fullfölja gäller all typ av träning vi gör.

Kontakt
Varje gång vi är ute och går och han slänger upp en blick på mig så får han respons, antingen i form av godis, leksak, ett glatt bemötande ”heej” eller en matte som hoppar runt i diket och kastar löv. Vi varierar alltid belöningen och slutar aldrig vara kreativa! Finns det störningar omkring måste belöningen kompenseras upp så han återigen till nästa gång vet att det alltid är hos mig det mest spännande händer.

Miljö
Som valp var vi mycket publik på hundträningar och tävlingar av olika slag innan vi deltog själva. Vi började sedan åka på inofficiella tävlingar på olika ställen och öste honom med beröm och belöningar på planen. Målet när vi tävlar är alltid att vi båda ska ha kul, resultat och prestation kommer i andra hand. Vi åker även ofta iväg och går vanliga promenader i nya miljöer.

Övrig träning
Vi tränar väldigt varierat för att inte tråka ut honom. Korta pass och endast när jag känner att han är på g, jag ber aldrig honom om något när jag ser att förutsättningarna för att lyckas är knappa. Vi ser till att inte ställa för höga krav utan han ska alltid få lyckas för att hålla hans självförtroende på topp och suget på att lära sig nytt kvar.
Vi har även gått olika kurser där han utöver själva kursens innehåll lär sig att fokusera på mig bland andra hundar.

Relation
Vi är sparsamma med ordet nej, det är lätt hänt att man blir tråkig och tappar meningen av själva ordet om man tjatar så vi använder bara ordet när vi verkligen menar nej och inget annat. Aldrig aldrig har han fått höra ett nej under tiden vi tränar, blir något fel blir jag tydligare i mitt kroppsspråk och vi försöker igen tills han lyckas. Träning ska endast förknippas med kul!
Han är alltid tillsammans med oss, ensam hemma är han endast ibland för ensamhetsträningens skull om vi ev skulle behöva lämna honom ensam på riktigt en dag i framtiden. Vi pressar honom aldrig, kränker eller lämnar honom ensam i jobbiga situationer. Han litar på oss och vet att vi tar hand om honom vid potentiell fara. Vi stöttar alltid och guidar honom istället. Vi har målet att alltid vara den trygga punkten som är världens roligaste varelser i hans liv.

Assi hälsar!

Han tränar balansgång på nedfallet träd. Bra aktivitet!

Det finns mycket på promenader att träna på och med. Hoppa upp på stenar och parkbänkar och få godis eller göra en konst. Gå upp och ner för trappor – före eller efter eller bredvid matte/husse. In och ut slalom i cykelställ. Tappa något vända och låta hunden hitta det.

Bara fantasin lägger hinder i vägen!

Maya

Så söt! 💖💖💖💖💖💖

Maya har blivit illamående i bil. Det händer ibland. Det växer bort med tiden. Sluta framförallt inte att åka bil.

Prova att spraya med Adaptil i buren.

Prova också att ge Zylkene eller åksjukepiller för människor.

Ett bra råd är att se till att hunden är ordentligt trött och sedan göra en långtur.

Bilbälte kan vara en lösning som passar några. Olika bilar och olika platser i bilen kan vara bättre eller sämre när det handlar om att utlösa illamående.

Problemet med åksjuka är att det sätter sig i huvudet. Bil=illamående.

Jag har samma problem med Maru. Han mår ordentligt illa i bilen och kräks. Jag ska faktiskt prova Adaptil….

Nosework

Idag har vi tränat att hunden ska utföra inomhussök i olika miljöer och markera doften utan att det är godis på. Plus blindsök d v s att matte inte vet var doften finns.

Maru tycker att det är så roligt och han jobbar och söker så fint!! Vem kunde tro det om honom! När han kom hit i december visste han inte att han hade en näsa ens!

Att inte dra

Ja i kopplet.

Min metod har haft bra effekt på Lara. Grunden är förstås tillräckligt med motion så att hunden lugnar ner sig.

Shibor är motionskrävande hundar. Jag brukar säga att en shiba bör motioneras 1 mil/dag men det är egentligen ett understatement. Sammanlagt 1.5-2 mil/dag bör du gå med din shiba.

I förrgår gick vi sammanlagt 4 timmar. I går blev det 3.5. Då blir det många timmars träning. Att gå utan att dra i kopplet är också mental träning som är jättejobbig för en pigg unghund.

Med min metod förstår hon tydligen vad det är jag vill att hon ska göra. D v s backa i sin position. Det är viktigt! Hur ska en hund kunna göra vad det är som vi vill om den inte förstår? Att komma framåt är normalt för en hund och att bli hindrad skapar stress. Därför är det jättesvårt att förstå alla dessa ryck i kopplet.

Nu går det jättebra. Repetition i början av promenaden och påminnelser i slutet. Början och slutet är stressmoment för hunden och då glömmer den lätt. Likaså om det dyker upp harar och katter.

Inte dra

Nu har jag tagit i med hårdhandskarna med Laras evinnerliga dragande i kopplet.

Pärlan och Boy drar aldrig. Dom går på min högra sida. Boy går alltid i flexi så han hamnar lätt framför.

Mimi och Lara – och Darina – går på den vänstra.

När man har många hundar går dom efter den dom går först – alltså anpassar sig inte efter mig som jag vill. Har man 1 hund är det ju inga problem. Då får man kräva att hunden håller koll på en själv. Den som går först leder flocken. Tänk på det! Går du eller din hund först?

Mimi kan också dra men hänger inte i kopplet som Lara gör. Lara är en hängare och det är varken bra för henne eller mig.

Varje gång hon sticker iväg framåt – d v s hela tiden – håller jag utan att säga något emot i kopplet och går förbi henne – släpper tager i kopplet och motar henne i stället med min kropp. Det blir många stopp. Jag vill att hon ska ta kontakt med mig innan vi går vidare. Inte alltid det händer ska jag säga. Lara är i speeding mood just nu. Katter och harar och prassel i buskarna hjälper inte upp saken.

Där står vi stilla en stund innan vi går vidare. Pärlan suckar – vilka idioter! hör man hur hon säger. Min tröst är att hon var många gånger värre än Lara i sin ungdom.

När Lara hamnar bakom eller bredvid mig får hon alltid beröm. Jag kan inte förstärka med godis eftersom det är praktiskt omöjligt – men hade jag bara haft 1 hund hade jag gjort det.

Sele går inte – Lara tar inte ett enda steg framåt om hon har sele. Har provat olika och under lång tid men fått ge upp. Det slutar med att Lara går och gömmer sig när vi ska gå ut. Annars kan man variera med sele och halsband för hundar som drar.

Viktigt är att inte trigga hunden – och en själv…. – genom att bli arg. Tålmodigt kämpar vi på. Jag tycker faktiskt att det har effekt! Jodå det har det. Även om upprepning och obönhörlig konsekvens är det enda som hjälper.

Kravet är alltså att Lara ska gå bredvid eller bakom mig i löst hängande koppel. Varje gång hon drar motar jag henne med kroppen genom att kliva fram framför henne och få henne att stå stilla. Eftersom jag har vänt mig om står jag framför henne. Vi står stilla tills hon tar kontakt. Om hon försöker sticka förbi hindrar jag henne med kroppen. Sätta ut ett ben eller ta ett snabbt kliv så att jag hamnar ivägen. När Lara är lugn vänder jag mig om och går vidare.

Vaknade

Hur konstig är man?

Igår orkade jag inte gå 1 km och i morse vaknade jag och tänkte –
”dags för joggingtur”

Drack en smoothie till frukost med grönkål, banan och selleri. Sen gick det bra att springa.

Sprang en ny väg som visade sig vara dryga 12 km, vilket känns väldigt lagomt…. Slapp den långa tråkiga cykelvägen till stan där alla knäppskallar snart kommer att fara fram som stollar på rullskidor, cyklar o annat.

Första gången på länge som BOY var med! Han blev lite trött på slutet. Annars var han väldigt nöjd att få vara med.

Passade på

Lara ska ju på utställning på fredag. Satte på henne utställningskopplet i går kväll för att träna lite och påminna henne om vad som gäller. Ikväll ska nog matte ta på sig utställningskläderna med skor o allt o träna lite till. Matte ska ha klänning, det ni! 🙂 Men är det Östgötamästaren så är det, glitter och glamour ska det vara. Tur att Lara fick ett guldkoppel i present i somras, det passar ju bra.

Hur som hest rantade Belle med runt och fick också på sig ett utställningskoppel – och jösses! Så lätt att träna och vilken studs i stående hon har! Plus att hon rör sig gudomligt vackert.

Dags att åka till ÖKKs utställningsträning med Belle! Teddy ska ju också dit så han och jag får träna lite plus att kanske Assi behöver finslipning? Anmäl er så kommer jag!

Toalettpappersrullar

Förr körde jag jämnt godis i toarullar. Men slutade med det när jag fick hundar som listade ut vart toarullarna finns – inuti toalettpapperet. Det gick inte att få dom att sluta stjäla toalettpappersrullar. Dom öppnade dörrar bara för att få tag på dom. Och sen hade jag söndertuggat toapapper överallt.

Men har man mindre smarta hundar är toapappersrullar tablettaskar etc bra godisgömmor.

Det bästa är nästan rendiskade snusdosor. Elller petflaskor. Dessa kan man utveckla så att hundarna lär sig att öppna dom också. Locket på lite löst först. Petflaskorna måste vara utan lock först. Riktigt smarta hundar kan man till sist lära arr skruva av korken. Men det tar lite tid att lära dom men det är alltid det som är grejen. Tiden att lära sig.