Dagen började iskall, kolsvart och att harva på sidan av starkt trafikerad väg. Tänkte att jag skulle gå genom så många samhällen att något att äta skulle finnas efter vägen men nej. Gick i närmare 4 timmar innan detta dök upp:
Osten var slut så jag fick ingen macka. Dock gott kaffe och en gammal croissant. Och sur juice. Man får vara glad över det lilla!
Vyer på vägen:
Sen närmade sig skogen!
Den sista milen gick igenom något som skulle kunna ha varit svensk ung tallskog:
Upp upp upp och på högsta punkten ett monument över döda i spanska inbördeskriget:
Sen gick det neråt och inatt ska jag sova i ett kloster med stora 20-bäddsrum.
33 km idag. Om några dagar hoppas jag på att klara 40!
🙏 Buen Camino!
Det lilla Albergue som jag bor på har bara 4 boende i natt. I går kväll var bästa kvällen på Caminon. Den sallad jag fick var ljuvlig. Till efterrätt fick vi en så god hemgjord slags chokladtårta att jag fick tårar i ögonen. Maten gifte sig underbart med ett fantastiskt gott vin. Runt, mjukt. Lokalt. Umgänget bestod av en pensionerad italienare som inte kunde engelska och som gjorde sin 9e Camino samt 2 amerikanska stillsamma damer som bara går runt 7 km per dag. Det tar dom lika länge att gå 7 km som det tar mig att gå 20-25. Var och en gör sin egen Camino.
Sova går inte när man äter så sent. Slummernatt igen. Suck. Men ny dag och nya möjligheter.
Nu är klockan 6.15 och jag sk göra mig iordning för att gå. Blir en lång vandring idag. Hoppas värmen håller sig borta.
Ett par smärtstillande mot ond fot och feber igen Blir bra. Italienaren gick just och de 2 amerikanskorna är på G också.
Blogg om det som händer på kennel Sutamuroku. Mycket bilder, många berättelser om stora och små händelser i en shibaflock. Välkommen in!
