Dag 20

Gick själv i morse och var högt upp i bergen. Man känner sig ganska liten och ensam… Svårt att gå var det också, och brant… Tänk om något skulle hända en däruppe i bergen…

Första byn jag passerade hade ett torg och när jag tassade fram i mörkret och tittade åt sidan sätt där en stor hund. Ansiktsuttrycket var helt obetalbart…lika överraskad som jag, och angelägen om att jag inte skulle bli rädd. När jag började prata vänligt blev han glad och reste sig, viftade på svansen och gick runt. Inte en enda hund i Spanien går fram till människor den inte känner. Då kan den få en sten kastad på sig.

Efter de första hårda timmarnas vandring kom regnet. I gengäld har jag sedan gått mest på asfalt, även om det varit mycket upp och ner.

Har passerat jag vet inte hur många städer idag, vilket är tråkigt och tar mycket tid, med långa på och av-sträckor.

Idag stannade jag i Casabelos och valde ett Hostal i stället för albergue. Lite dyrare men eget rum och service och möjlighet torka blöta kläder och skor.

Söndagar i Spanien är utrista. Verkligen ingenting är öppet utom en eller annan bar. Det finns sällan mycket folk utomhus någonsin förutom i rena storstäder – ja utom bilarna förstås… – och affärer finns det inte många heller utanför större städer.

En del byar har levt upp och restaurerats i o m det stora intresset för pilgrimsvandringar, vilket förstås är himla kul. I en del av Spanien som jag gått igenom finns det i stort sett inga människor, och dom som finns ser man inte. Dom är inte uppe tidigt och man ser ingen på hela förmiddagen. En eller annan bil eller kanske nån är ute i trädgården ibland…

En del av det stora med att göra en sådan här vandring är faktiskt att få se och uppleva så mycket olika natur och förutsättningar för hur människor lever.

Men nu ska jag ligga kvar under täcket och njuta. Kanske går jag inte ens upp och äter idag. Tänk att få ligga i en skön säng ända till i morgon! Ingen annan som rör sig i rummet! Fast jo – lite saknar jag någon som andas…och någon att äta med!

Och ja – kan ni skicka ett par nya fötter tack…? Dom som finns är slitna!

🙏 Buen Camino!

Dag 19

Försov mig i morse eftersom jag inte kunde sova p gr a värk i fot och ben och skavsår. Måste ha slumrat till ordentligt på småtimmarna för jag hörde inte när andra steg upp och vaknade själv vid 08. Herreminje! Så länge kan man inte ligga när man ska gå 35 km under dagen!

Började dagen med denna! Det minskar!

Förmiddagen var långdragen. Ont i foten och kände mig trött i kroppen. Ville sluta gå redan efter 6-10 km…. Men då vet jag att sträckorna bara är kvar dagen efter och att hemresan bara ligger ännu längre bort….

Mycket uppåt idag och otroliga vyer. Kände mig ett tag som om jag deltog i Sound of Music….

Träffade på den tyska dam dom jag träffade för ganska länge sedan men som tyckte jag gick för sakta och lämnade mig efter. Nu var jag ändå före henne – så kan det gå…

Har gått förbi järnkorset vid Cruz de Ferro där man ska lägga en sten hemifrån och fundera över sin resa… Jag hade ingen sten. Ville inte lämna en sten i Spanien hemifrån…

Sen var det 2-3 timmars promme kvar innan El Acebo där jag just hittat säng för natten. Här hittar jag också tyska damen, amerikanska väninnan och sover i ett rum med bara kvinnor – för en gångs skull…så är det skönt att bara vara kvinnor… Vi hade en trevlig kvällsmåltid tillsammans.

I morgon är en annan dag.

🙏 Buen Camino!